Det var länge naturligt i lantbruket att en såmaskin sår utsäde medan en gödningsspridare sprider eller sår gödning. Men detta paradigm ifrågasattes och ledde till konceptet kombisådd. I ett innovationsperspektiv är det intressant att dra lärdom från detta exempel och det är syftet med detta projekt.
Då slog kombisådden igenom
Projektet innebär en studie av kombisåddens utveckling. Det pågår men ett par nedslag kan redan förmedlas: Mellan åren1962 och 1964 bygges den första prototypen av kombisåmaskin och sattes i test 1964–1966. Bakom detta fanns Åke Huhtapalo och hans prototyp till kombisåmaskin blev allmänt kallad ”Kamelen” eftersom den hade två tankar. Försöken leddes av en finsk professor vid SLU som hette Reio Heinonen för övrigt Sveriges första professor i jordbearbetning. Resultatet blev en succé, snabbare och jämnare grödutveckling och tio procent högre skörd. Våren 1969, lanserade Juko OY en kommersiellt tillverkad kombisåmaskin.1970 hade ytterligare tre finska tillverkare, Tume, Junkkari och Värtsilä hängt på trenden. 1972, erbjöd även de tre danska tillverkarna Nordsten, Fiona och Stegsted samt svenska Tive snarlika kombisåmaskiner. Större maskiner dröjde dock. Kombisådden slog igenom under årtiondet 1975–1985-talet genom att fler maskiner såldes och genom att ännu fler märken i branschen lanserat kombisåmaskiner.
Projektet drivs inom Agtech 2030 av Emgardsson Jord och Ord.
Kombisådd Fotograf Bengt Freden P2733_02
Fotot visar kombisåmaskin på Hacksta gård år 1981. Foto: Bengt Fredén/Upplandsmuseet.
