Digitaliseringens möjligheter och sårbarheter i lantbruket

10 november 2023

Buggar och strul

Per Frankelius, från Agtech 2030, berättade om digitaliseringen i jordbruket. Han gav några olika exempel, allt från precisionsspridning av gödning med drönare till övervakning av djurhälsa med hjälp av sensorer.

– Lantbruket är högteknologiskt, det finns till exempel 18 olika tekniker i en modern traktor, säger Per.

Trots teknikens potential betonade Per att vi måste övervinna tekniska utmaningar och att robusta komponenter är en grundläggande förutsättning. Han hade samlat in tankar från lantbrukare på sociala medier och många ansåg att lantbruket är fullt med buggar och strul. Bland annat behöver landsbygden ha stabila uppkopplingar för att tekniken ska fungera.

Att öka sin digitala säkerhet

Joanna Sjölander, från Cyberly, pratade om det digitala samhälle vi lever i idag och hur vi kan förhålla oss till det. Cyberly är ett länsomfattande kluster som arbetar med digital resiliens. Johanna poängterade att i en värld som är allt mer beroende av digitala verktyg och kommunikation, är digital resiliens avgörande.

– Vi låser, larmar, tänker efter innan vi lämnar ifrån oss nyckeln till vår bostad. Samma tänk borde vi ha kring våra digitala tillgångar, säger Johanna.

Cyberattacker, ransomware och organiserad brottslighet är ständiga hot mot lantbruket. Johanna uppmanande alla att öka sin digitala säkerhet bland annat genom att ställa krav på leverantörer, var har de molnet och vilka andra har data där? Att använda säkra lösenord, långa och unika, och aktivt arbeta med företagskulturen för att höja säkerhetsnivån.

– Att förutse, tåla, hantera och återhämta sig från digitala hot är lika viktigt som att hålla traktorn i felfritt skick, säger Johanna.

På Linköping Science Parks hemsida finns en lathund kring vad man kan tänka på för en ökad digital säkerhet: Höj din säkerhet online (pdf, linkopingsciencepark.se).

Teknik ska underlätta

Lantbrukaren Niclas Malm, som arbetar på Hushållningssällskapet och Klostergården, och Peter Borring, lantbrukare och ordförande i Agtech 2030, pratade om önskad teknik framåt för en ökad effektivisering.

– Vi behöver sensorer och kameror som kommer åt och ser där vi själva inte ser, när vi till exempelvis kör ett jordbearbetningsredskap och det dammar, säger Peter.

En del teknik kan ge avsevärda besparingar och ökad effektivitet men de kan även underlätta vardagen. Som exempel nämnde de båda autostyrning som gör det lättare att så i mörker och uppkopplade peltorkåpor som gör att man kan hänga med i möten samtidigt som man arbetar på gården.
De identifierade också sårbarheter som att det är tidskrävande att lära sig tekniken, vilket är problematiskt om tekniken bara används en kort period.

– Vissa maskiner används bara en gång per år och nästa gång så har man glömt lösenordet, säger Peter.

Paneldiskussion

Under den avslutande paneldiskussionen sammanfattade talarna vad de tog med sig från dagen. En reflektion var att den tekniska utvecklingen med smarta funktioner och möjlighet till att kunna sköta delar av arbetet på gården via appar kan attrahera ny arbetskraft till branschen, personer som gillar ny teknik och vill kunna kombinera arbetet med familjeliv eller intressen. En annan reflektion var att det behövs en robusthetsstrategi i teknikutvecklingen där utvecklingen sker utifrån behoven i branschen och att det finns bra backup om något inte skulle fungera. En tredje reflektion var att det kommer att finnas ännu mer data framöver att förhålla sig till och fundera över vem som äger. En fjärde reflektion att det krävs, och kommer att krävas, ännu mer kunskap i biologi hos dagens och framtidens lantbrukare för att veta vad man ska göra om tekniken inte fungerar.

Se seminariet i efterhand

Seminariet arrangerades av Agtech 2030, Vreta Kluster, Linköping Science Park och RISE. Totalt fanns cirka 60 personer på plats. Seminariet spelades in och går att ta del av i efterhand.