Agtech Sweden föreläste på Junior Faculty Day

19 maj 2026

Platsen var Zenit-huset på campus, som för övrigt också kommer att bli huvudkontor för Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering. Föredraget utgjorde en del av en konferens som arrangerades av Junior Faculty vid Linköpings universitet. Detta universitetsövergripande nätverk, som etablerades 2007, spänner över samtliga fakulteter och fungerar som en central arena för informations- och kunskapsutbyte för akademiker tidigt i karriären. Nätverkets syfte är att representera och stödja postdoktorala forskare och lärare som har avlagt doktorsexamen men ännu inte nått docentnivå. Genom att skapa en intellektuellt stimulerande miljö strävar Junior Faculty efter att underlätta karriärutvecklingen, stärka juniora forskares kompetens samt främja tvärvetenskapligt samarbete och nätverkande över hela universitetet. 

Framtidsfrågor på agendan

Det aktuella seminariet erbjöd ett brett program som spände över flera områden. Deltagarna fick bland annat insikter i strategisk planering under ledning av Anita Öst från Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, samt råd kring att säkra forskningsfinansiering från Svjetlana Stekovic vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling och Vangelis Angelakis vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Dagen innefattade även den högtidliga ceremonin för Junior Faculty-priset 2025, som leddes av Cecilia Åsberg, samt sessioner om konsten att säkra en akademisk tjänst och hur man navigerar i internationella nätverk för framtida ansökningar. Det var i detta sammanhang som erfarenheterna och slutsatserna från uppbyggnaden av Agtech Sweden presenterades av Karolina Muhrman och Per Frankelius. 

Erfarenheter från uppbyggnaden av Agtech Sweden 

Det övergripande syftet med Karolina och Pers föredrag var att dela med sig av erfarenheter och lärdomar från uppbyggnaden och driften av den nationella agtech-plattformen samt dess spin-off i form av Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, Energiprojektet och Agri Living Lab Sweden. Erfarenheterna strukturerades i form av sju ”bärande pelare” och sju ”möjliggörare för genomförande”, vilket var tänkt att fungera som en vägledning för liknande komplexa samverkansinitiativ. 

Efter att ha berättat om bakgrunden till plattformarna samt gett inblickar i verksamheterna gick Karolina och Per vidare till några centrala slutsatser och lärdomar. 

De talade om strategisk vision och förankring samt presenterade den så kallade sweet spot-modellen. Det innebär att framgångsrika innovationsinitiativ, enligt Karolina och Per, föds i skärningspunkten mellan faktiska samhällsbehov, hittills ointagna nischer samt förmågan att utveckla dessa. Det handlar med andra ord om att göra något av hög relevans som ingen annan redan gör, och samtidigt ha den faktiska kapaciteten att leverera resultat. Historikens betydelse lyftes också fram som central då inga nya plattformar startar från ett tomt blad. Snarare vilar framtida framgångar alltid på tidigare erfarenheter, upparbetade nätverk och historiska resultat. Detta, menade Karolina och Per, måste förvaltas och respekteras. 

Ledarskap, kultur och långsiktig utveckling

Inom området ledarskap och kultur var en viktig slutsats att det finns behov av intellektuell ödmjukhet. Det är avgörande att inse och förstå att den egna akademiska kompetensen bara är en del av pusslet och att man måste ha en ödmjukhet inför andra vetenskapliga discipliner samt olika kunskapstraditioner och paradigm. 

Vidare krävs, menar Karolina och Per, ett starkt värdesättande av näringslivet, som inte bör ses som ”en passiv mottagare av forskning” utan som en högklassig kunskapsproducent på intellektuellt jämbördig nivå. Drivkraft och engagemang är också fundamentalt. Plattformar lyckas bättre om det finns personer med ett genuint och syftesdrivet engagemang för sakfrågan. Det fungerar inte om rollen i en plattform enbart ses som en anställning eller ett strategiskt karriärsteg. 

Vidare betonades behovet av personlig uthållighet, så kallat grit, då uppbyggnaden alltid innebär att man då och då möter tunga problem av olika slag. Det kan handla om regelverk eller samarbetskonstellationer som inte fungerar optimalt. Inte minst ledningen av en plattform måste ha en inre kompass och energi att resa sig och fortsätta när andra kanske skulle välja att ge upp. 

Gällande operativt genomförande och administration var slutsatsen att komplexa miljöer och plattformar kräver ett delat och komplementärt ledarskap. Driften kräver samtidigt en mycket hög administrativ kapacitet och förmåga att proaktivt reda ut stor komplexitet. En annan viktig operativ lärdom var att ”substans ger access”, vilket innebär att det inte räcker att bara vilja samarbeta för att vinna förtroende hos viktiga intressenter. Man måste ha något substantiellt att erbjuda genom kontinuerlig investering i omvärldsanalys och paketering av kunskap. 

Slutligen belyste Karolina och Per frågor kring varumärke, kommunikation och finansiering. Ett starkt varumärke är resultatet av prestation. Det måste byggas inifrån och ut genom faktiska handlingar och prestationer över tid, inte genom ytliga PR-kampanjer. Uppmärksamhet i media förtjänas genom levererad substans. Det krävs också en aktiv närvaro och inkludering där man finns på plats ”där det händer” och bygger personliga och trevliga relationer, samtidigt som kommunikationen synliggör alla involverades specifika bidrag. 

Avslutningsvis diskuterades proaktiv finansiering som ett rullande hjul där arbetet med nästa finansieringsperiod måste ske parallellt med den pågående. Samtidigt, avslutade Karolina och Per, är det viktigt att stanna upp och fira framgångar i teamet – något de själva erkände att de kanske inte är särskilt bra på, eftersom fokus hela tiden hamnar på nya problem att lösa. Man borde kanske fira lite mer?