Från drönare till flygande traktorer

7 maj 2026

Under presentationen beskrev Samuelsson och Frankelius hur användningen av drönare inom lantbruket nu nått en kritisk vändpunkt. Tekniken har gått från att vara experimentell till att bli praktiskt skalbar och allt mer relevant för både näringsliv och samhälle. 

– Utvecklingen går väldigt snabbt just nu. Det handlar inte längre bara om teknikdemonstrationer utan om system och lösningar som börjar få verklig betydelse för både produktion, effektivitet och beredskap, konstaterade de under föredraget. 

Framtidens lantbruk lyfter från marken

Presentationen spände över ett brett spektrum av användningsområden. Allt från drönare som sensorplattformar för markövervakning och datainsamling till specialiserade lösningar för fruktplockning och hantering av vilda djur och fåglar. Samtidigt lyftes mer visionära koncept kring autonoma system och framtidens energiförsörjning inom lantbruket. 

Ett av föredragets mest uppmärksammade inslag var Martin Grönroos vision om ett luftskeppsbaserat energisystem kopplat till SkyLifter-konceptet. Idén bygger på att ett luftskepp med stort batteri följer markgående robotar och förser dem med energi via kabel. Luftskeppets vridbara motorer gör det möjligt att hålla position även i svårare vindförhållanden, samtidigt som konstruktionen är mindre känslig för vind än traditionella luftskepp.

Konceptet presenterades som ett exempel på hur framtidens autonoma system kan samverka med nya energilösningar i jordbruket. Det som under föredraget beskrevs som framtidens ”flygande traktorer”. 

– Det kan låta som science fiction. Men mycket av det vi idag är vana vid betraktades en gång också som science fiction, konstaterade Per Frankelius.

Utvecklingen går snabbare än regelverken

Under presentationen betonades också hur lantbrukets digitalisering i allt högre grad kopplas samman med frågor om nationell resiliens och beredskap. Lantbrukare, maskinparker och ny teknik beskrevs som strategiska resurser i ett samhälle där robusta system blir allt viktigare. 

Samtidigt lyfte Samuelsson och Frankelius att utvecklingen fortfarande möter flera hinder. Bland annat nämndes legala begränsningar och risken för att innovationer fastnar i den så kallade ”Death Valley”. Det vill säga glappet mellan lovande utvecklingsprojekt och praktisk användning i större skala. 

Trots utmaningarna var budskapet tydligt: utvecklingen är redan igång. Drönartekniken håller snabbt på att förändra synen på hur framtidens lantbruk kan bedrivas, från datainsamling och övervakning till autonoma system för tyngre arbetsmoment.