Lantbrukets dag i riksdagen firade 10 år

18 februari 2026

Det var en stor ära för Karolina Muhrman och Per Frankelius, forskare vid Linköpings universitet och tillika verksamhetsledare för Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, att bli inbjudna till denna viktiga dag för svenskt lantbruk. 

Vid entrén möttes deltagarna av det senaste numret av Gröna Affärer (nr 1 2026), där Agtech Swedens modellprojekt lyfts i ett större reportage om Kurt Hanssons innovativa spannmålstork. Att projektet presenterades som ett av huvudinslagen i tidningen blev en tydlig symbol för dagens tema – hur lantbrukets innovationer rör sig från att betraktas som ett särintresse till att bli en angelägenhet för hela samhället. 

Tillbakablickar och branschens verklighet 

Dagen inleddes av initiativtagarna Magnus Oscarsson (KD) och Bo Selerud (Hushållningssällskapet). Eftersom det var ett jubileumsår bjöds publiken på filmhälsningar och tillbakablickar från tidigare nyckelpersoner inom svensk landsbygdspolitik, däribland landsbygdsminister Peter Kullgren och den tidigare ministern Sven-Erik Bucht. Extra kul var att lantbrukaren Peter Borring – tillika styrgruppens ordförande i Agtech Sweden – fick göra en videohälsning. Han lyfte fram betydelsen av att det i vårt land arrangeras en sådan här ”Lantbrukets dag” i riksdagen. 

Även lantbrukaren Claes Åkesson gav en hälsning från sin gård via video. Han var glad över livsmedelsstrategin som klubbades av Sveriges riksdag 2017 genom ett enhälligt beslut, men konstaterade också att Sverige vid den tiden ”var det enda landet som inte hade en livsmedelsstrategi”. Den reflektionen var uppfriskande. Han pekade också på att vi på mjölksidan har gått från 250 000 yrkesverksamma lantbrukare när han var barn till att i dag bara vara 25 000 personer. 

Regelverk, beredskap och branschens utmaningar 

Förmiddagen präglades av intensiva samtal med en omfattande branschpanel. Representanter från hela det svenska livsmedelsklustret – allt från mjölk och nötkött till spannmålsodling, fågel och ägg – diskuterade aktuella utmaningar. 

Här diskuterades gödningsskatten och nya krav på bekämpningsmedel. Här diskuterades också ett ökat behov av kunskap inom nya områden. Kunskapsnavens betydelse nämndes. Vidare fanns svinpest och fågelinfluensa bland samtalsämnena. Regelkrångel och svårigheter med olika tillstånd var en het potatis. Miljöprövning för att få bygga ett nytt stall kan ta upp till sex år, och då kan affärsfönstret redan ha försvunnit för lantbrukaren. 

Arbetsmiljön lyftes, liksom den psykiska pressen i att ofta utmålas som miljö- eller klimatbov. Fårnäringen framställdes som en viktig instegsnäring, men vargens hot får många att ge upp eller aldrig starta. En hel del handlade om bemötandet och regelverket. En kommentar var: ”Varför misstror våra egna organisationer våra bönder?” Byråkrati kring elektroniska öronmärken lyftes fram som ett märkligt exempel. 

Nästa generation och Europas konkurrenskraft 

En central punkt för dagen var blocket om lantbrukets framtid, där nästa generation fick ta plats. Röster från LRF Ungdomen, Ultuna studentkår och elever från olika naturbruksgymnasier gav sin syn på yrket. Diskussionen berörde allt från teknisk utveckling till finansieringsfrågor och de sociala utmaningarna med att vara ung företagare på landsbygden. Det finns omfattande belägg och rapporter från tunga instanser som stöder påståendet att en hög regulatorisk börda hämmar EU:s tillväxt och konkurrenskraft jämfört med globala rivaler som USA och Kina. 

Den mest inflytelserika analysen på senare år är Draghi-rapporten (2024/2025), skriven av förre ECB-chefen Mario Draghi på uppdrag av EU-kommissionen. I Draghi-rapporten sägs att EU under de senaste fem åren antog cirka 13 000 rättsakter, jämfört med endast 3 500 i USA. Vidare finns uppgifter om att över 60 procent av EU:s företag ser reglering som ett hinder för investeringar (Europeiska investeringsbankens, EIB, årliga enkät – EIB Investment Survey). 

Edvard Hollertz uttryckte oro för den fortsatta strukturomvandlingen och slog ett slag för mindre gårdar och nya affärsmodeller kring driftsbolag. Han föreslog också att vissa klassningar av gårdar och ackrediteringsprogram från branschen borde skrotas. 

Livsmedelsförsörjning och nationell trygghet 

Efter lunch skiftade fokus mot den nationella tryggheten under rubriken ”Hur får vi livsmedelsförsörjning i hela landet?”. Panellister från bland annat Regeringskansliet, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och stora aktörer som Lantmännen och LRF debatterade hur Sverige ska stärka sin självförsörjningsgrad i en orolig omvärld. 

Hans Holmstedt, Lyckeby Group, berättade om deras framgångsrika export – de säljer stärkelse med mera till 90 länder. Men Palle Borgström, LRF, menade att det är ett lysande undantag och att Sverige rent allmänt är dåligt på export. Palle lyfte också fram den särlagstiftning Sverige har kring kemikalier och menade att ”man ser bara på risker, men inte på konsekvenser av att förbjuda preparat”. 

Patrik Myrelid, Lantmännen, pekade på de stora skördarna 2025 – de bästa på 40 år. Statssekreterare Daniel Liljeberg var tydlig med att vi måste arbeta vidare med regelförenkling och bemötande om livsmedelsstrategin ska kunna förverkligas. Han pekade också på att landsbygdsminister Peter Kullgren med team arbetar hårt för att påverka både politik och marknad i andra länder. 

Avslutande politisk panel och framtidstro 

Dagen avslutades med ett politiskt panelsamtal där riksdagspartiernas företrädare fick svara på vad de konkret gör för att förbättra villkoren för svenska bönder. Det var som vanligt väldigt trevligt att komma till riksdagen och den magnifika Förstakammarsalen. Många kända ansikten minglade på högtryck, och vi från Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering fick glädjen att utbyta många ord med olika personer. 

Den röda tråden under dagen var stor framtidstro och samstämmighet i att vi av flera skäl bör öka produktionen av lantbrukets produkter i vårt land – inte minst för att vi är bäst i klassen inom miljö- och klimatområdet.