Biologisk förståelse avgörande för rättvisa miljöåtgärder – Erik Sjölander om fiskens behov

4 juni 2025

Vandring är inte alltid nödvändig – skillnaden mellan förflyttning och migration

Erik Sjölander inledde med att förklara skillnaden mellan fiskars förflyttning och vandring. Alla fiskar rör sig inte långa sträckor – vissa arter, som stensimpa, förflyttar sig bara några meter under sin livstid. Andra, som lax och ål, genomgår långa och komplexa vandringar mellan sötvatten och hav. Denna biologiska variation är avgörande att förstå när man bedömer behovet av exempelvis faunapassager.

Han jämförde fiskars rörelsemönster med andra djurarter – från bärfisar som knappt rör sig alls, till monarkfjärilar som migrerar tusentals kilometer. Slutsatsen: vandringsbeteende varierar kraftigt, även inom samma djurgrupp, och bör inte generaliseras.

Flodpärlmusslan – indikatorart med begränsad relevans

Erik Sjölander

Erik Sjölander inledde med att förklara skillnaden mellan fiskars förflyttning och vandring. Alla fiskar rör sig inte långa sträckor – vissa arter, som stensimpa, förflyttar sig bara några meter under sin livstid. Andra, som lax och ål, genomgår långa och komplexa vandringar mellan sötvatten och hav. Denna biologiska variation är avgörande att förstå när man bedömer behovet av exempelvis faunapassager.

Han jämförde fiskars rörelsemönster med andra djurarter – från bärfisar som knappt rör sig alls, till monarkfjärilar som migrerar tusentals kilometer. Slutsatsen: vandringsbeteende varierar kraftigt, även inom samma djurgrupp, och bör inte generaliseras.

Faunapassager – biologisk nytta måste vara styrande

Faunapassager, ofta kallade fiskvägar, diskuterades ingående. Erik Sjölander var tydlig med att sådana åtgärder inte bör genomföras ”bara för att man kan”. De måste ha verklig biologisk nytta. I flera fall har fiskvägar föreslagits trots att:

• Det finns naturliga vandringshinder nedströms.
• Lekbiotoper saknas uppströms.
• Yngel riskerar att bli uppätna vid återvandring.
• Kostnaden är orimlig i förhållande till miljönyttan.

En cost-benefit-analys visade att kostnaden i ett sådant fall var tre gånger högre än nyttan – i strid med vattendirektivets principer.

Kontroll och egenkontroll – nyckeln till rättssäkerhet

Erik Sjölander lyfte också vikten av egenkontroll. Verksamhetsutövare bör dokumentera sina rutiner, mätningar och åtgärder redan innan prövning. Det stärker rättssäkerheten och ger bättre förutsättningar att bemöta krav från myndigheter.

Han betonade att kontrollmöjligheter bör finnas för att utvärdera miljöåtgärder – exempelvis genom elfiske, kamerateknik eller fällor – men att metoderna måste vara rättssäkra, kostnadseffektiva och biologiskt relevanta.

Träffen är en del av projektet Smarta förnyelsebara energilösningar i landsbygden, ett initiativ från Agtech Sweden vid Linköpings universitet. Syftet är att koppla samman företag med teknikbolag och forskningsmiljöer för att testa och utveckla nya lösningar.

Utvecklingsgruppen planerar fortsatta träffar med teman som juridik, teknik, samhällsnytta och psykisk hälsa. Målet är att skapa en plattform för dialog, lärande och innovation – där vattenkraftens framtid formas tillsammans.