19 juni
I förra veckan arrangerade Agtech 2030 en workshop om biokol med fokus på behov av teknisk såväl som affärsmässig utveckling.
Olika biokol
Fredrik Stark, konsult på Fredrik Stark AB, inledde med en omvärldsanalys och pratade bland annat om affärsmodeller och skillnaden mellan laddad och oladdad biokol, samt skillnaden mellan rent och orent biokol. Därefter redogjorde Henric Andersson, vd i Envinn AB, för vad som har gjorts i tidigare projekt. Han berättade även att lätta sandjordar reagerar starkt på biokol då bördigheten ökar på grund av ökad vattenhållande förmåga. Vad gäller lerjordar kan biokol öka beständigheten mot markpackning. Henric tog också upp projektet Solkol, ett projekt som ingick i Agtech Challenge och som handlade om att göra biokol av solenergi.
I projektet ”Biokol kunskapsprojekt” våren 2022, gjordes analyser av olika typer av biokol som passar olika bra för olika ändamål. Bland ändamålen nämndes en internationell klassificering: Feed, Agro organic, Agro, Urban, Consumer materials samt Basic materials. Vad gäller olika källor till biokol kan man skilja mellan träflis, sågspån, trädgårdsavfall, halm från konventionell odling, returpapper, målat trä (utan tungmetaller), returträ och impregnerat trä.
Enligt Henric Andersson kan biokol öka skördarna genom att det binder vatten och växtnäring och sedan frigör det i jämnare takt. I ett försök placerades 10 liter biokol per kvadratmeter (100 kubik per hektar) på potatisfält och det gav 18 procent högre potatisskörd än referensytan. Skördeökningen kunde värderas till 20 000 kr, men kostnaden var 4 kr per liter, det vill säga 80 000 kr. Dock ligger kolet kvar i marken många år så det tar lite tid innan det betalar sig, som med många andra investeringar. Vad gäller vete visar försök att biokolet i samma giva gav 15 procent högre skörd.
Övning
Efter Henrics dragning genomfördes en idégenereringsövning under ledning av Oscar Spaak, Innovationsblocksledare teknik push & pull inom Agtech 2030. Oscar inledde med tankar kring innovation: ”En innovation är en ny eller förändrad produkt, tjänst, process, modell, metod etcetera som skapar värde”.
En diskussion uppstod huruvida innovationer måste skapa mer värde än tidigare lösningar för att vara en innovation. Idégenereringsövningen fortsatte sedan i flera steg.
Medverkande
Den här workshopen var ett initiativ från Kristian Petersson, Innovationsblocksledare klimatsmart energi och workshopen hade planerats av honom, Oscar Spaak, Innovationsblocksledare teknik push & pull samt Fredrik Stark, konsult på Fredrik Stark AB. Deltagarna var Magnus Johnsson (Arkmek Maskin AB), Johan Benjaminsson (Gasefuels), Johan Linderkers (Röda Gården), Matilda Olstorpe (Biototal), Gert Kindgren (Biototal), Magnus Gålfalk (TEMA, Linköpings universitet), Hans Andersson (Biogas Research Center), Maria Källming (Vreta Kluster) samt Per Frankelius (Agtech 2030).