Tekniken måste följa biologin – Johan Lindh om fiskvägars utmaningar och möjligheter

20 augusti 2025

Lokala förutsättningar avgör – varje fiskväg är unik

Johan Lindh inledde med att slå fast det som ofta glöms bort i planeringsarbetet: det finns inga standardlösningar. En fiskväg som fungerar i ett norrlandsälv är sällan direkt överförbar till ett reglerat vattendrag i södra Sverige. Skillnader i artförekomst, vattenföring, topografi och temperatur kräver att varje konstruktion utformas utifrån lokala ekologiska och hydrologiska förhållanden.

– Vi måste börja med biologin, inte ritbordet, betonade han.

Han beskrev hur kunskap om fiskars beteende, vandringstidpunkter och simförmåga måste styra både lutning, vattenhastighet och utformning av in- och utlopp. En fiskväg som inte upplevs som attraktiv av fisken är i praktiken lika med ingen passage alls.

Naturlika omlöp eller tekniska trappor – rätt lösning på rätt plats

Under föreläsningen presenterade Johan Lindh flera typer av fiskvägar, från naturlika omlöp som efterliknar små forsar, till vertikalslits- och bassängtrappor för mer begränsade utrymmen. Han visade även exempel på borstrännor och Denil-trappor, som kan passa för arter med stark simförmåga, samt bypass-lösningar som leder nedvandrande fisk förbi turbinerna.

Teknikvalet, menade han, måste bygga på både biologisk funktion och teknisk driftssäkerhet. En kostsam konstruktion är inte motiverad om den inte bidrar till att fler fiskar faktiskt passerar. Samtidigt får tekniken inte bli så enkel att den bara fungerar på papperet.

Vattenståndsvariationer – den svåraste utmaningen

Johan Lindh

Ett återkommande problem vid många anläggningar är stora skillnader i vattennivå, särskilt vid kraftverk med reglerad drift. När skillnaden i nivå varierar flera meter kan en fast konstruktion snabbt bli obrukbar.

Johan Lindh visade exempel på lösningar med flytande inlopp, justerbara trösklar och automatiska nivåregleringar, som håller fiskvägen tillgänglig oavsett driftläge. Sådana system kräver noggrann planering och kontinuerlig uppföljning, men ger långsiktigt bättre funktion och minskade underhållsproblem.

– Vi behöver bygga för verkligheten, inte för medelvattenståndet, konstaterade han.

Samordning krävs – fiskvägen är bara en del av helheten

Johan Lindh betonade att fiskvägar inte får betraktas som isolerade projekt. En välfungerande passage gör liten nytta om det saknas lekbiotoper uppströms, om vattenföringen är felanpassad, eller om nedströmsvandringen inte fungerar.

Han lyfte därför vikten av att samordna fiskvägar med andra miljöåtgärder – som restaurering av bottnar, förbättrad flödesregim och åtgärder för nedströms passage. Genom att se hela systemet kan både miljönytta och kostnadseffektivitet öka.

– Det handlar inte om att bygga flest fiskvägar, utan att bygga rätt fiskvägar, sa Johan Lindh.

Erfarenhet och uppföljning – nyckeln till framgång

Under seminariet visade Johan Lindh flera projekt där han själv varit involverad. Gemensamt för de framgångsrika exemplen var en kombination av teknisk kreativitet, lokal förankring och långsiktig uppföljning. Utvärdering med elfiske, kamerateknik och observationer är nödvändigt för att förstå hur väl fiskarna faktiskt använder passagerna – och för att kunna förbättra dem.

Han menade att sektorn behöver bli bättre på att dela erfarenheter mellan aktörer, och inte börja från noll vid varje ny anläggning.

– Vi lär oss mest när vi ser vad som inte fungerade, avslutade han.