Seminarium om innovationer och konkurrenskraft som bidrag till regeringsuppdrag

23 oktober 2023

Underlag till regeringen

Syftet med seminariet var att ge underlag till det regeringsuppdrag som leds av Elisabeth Nilsson, tidigare landshövding i Östergötlands län, och ska lämnas in till regeringen sista juni 2024. Där ska hon analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. I uppdraget ingår även att undersöka möjliga åtgärder, inklusive regelförenklingar, för att med bibehållna högt ställda djurhållningskrav stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.

Elisabeth pekade på att förståelse för de konkreta behov och utmaningar som lantbrukarna står inför är avgörande för att implementera innovationer effektivt.

– Förändringar inom områdena i uppdraget måste utgå ifrån samråd med lantbrukare, intressenter, forskare och myndigheter, säger Elisabeth.

Innovationer nyckeln till konkurrenskraft

Karolina Muhrman och Per Frankelius från Agtech 2030 deltog under dagen och gav en historisk introduktion kring ämnet samt pratade om vikten av innovationer för att hålla sig konkurrenskraftig.

– Alla måste anamma innovationer på sikt för annars får konkurrenter försprång genom ökad produktivitet. Det skulle till exempel inte gå att mjölka kor för hand idag, säger Karolina Muhrman.

Tekniken erbjuder inte bara ekonomiska fördelar utan även positiva inverkningar på arbetsmiljön, djurvälfärden, miljön och klimatet.

– Det har redan skett teknisk innovation som förbättrat djurvälfärden och arbetsmiljön för oss människor, till exempel mjölkroboten som har revolutionerat lantbruket. Idag finns en robot för allt från att skörda gräs och köra in det till korna, till gödselrobotar som håller rent i stallarna och strörobotar som gör rent ströet och lägger tillbaka igen, säger Karolina.

När det kommer till att bevaka djurens hälsa har de tekniska innovationerna exploderat. Karolina berättar att det finns teknik i örontaggar som mäter temperatur, ljudupptagning som hör grisars hostningar, kameror som identifierar individer av grisar och mäter vikt, och det är bara några få exempel.

– Det vi måste bli bättre på här i Sverige är att lyfta de saker runt omkring som man kanske inte tänker på, de öppna landskapen där djuren får beta som  mervärden åt vårt naturbeteskött, säger Karolina.

Branschens behov, utmaningar och innovationsidéer

Flera branschexperter, rådgivare och lantbrukare deltog under seminariet för att dela med sig av sina erfarenheter. Per Peetz Nielsen, forskare, RISE och biträdande centrumledare, SustAinimal var en av föredragshållarna som bland annat pratade om virtuella stängsel som en möjlighet för lantbrukare att sänka sina kostnader men även en möjlighet till bättre djurhälsa. Virtuella stängsel är en innovation som funnits ett tag men har inte godkänts i Sverige på grund av osäkerheten kring hur elstötarna från halsbanden påverkar djuren.

– Virtuella stängsel ökar möjligheten att nyttja nya marker, vilket kan vara positivt om det blir en situation som 2018 med torka och lite foder. Fördelen med virtuella stängsel är att vi kan hålla koll på hur många elstötar ett djur får på en dag, med vanliga elstängsel vet man inte det, säger Per Peetz Nielsen.

Branschföreträdarna hade flera goda idéer samt önskemål om innovationer för framtiden. Bland annat kostnadseffektiva och funktionella byggnader för olika djurslag, anpassade till svenskt klimat. Kameror och tekniska och funktionella hjälpmedel i djurstallar som förbättrar arbetsmiljön och gör att djurägare kan övervaka på håll och inte behöver gå in i onödan och störa djuren var också ett önskemål.

Andra hade mer specifika önskemål. Hans Blackert, grisuppfödare och styrelseledamot i Sveriges Grisföretagare, önskade sig en talande gris som kan berätta hur dagen och natten har varit.

– Den skulle kunna berätta om det har varit dragit, för kallt eller för varmt, om den fick fodret på rätt tid, hur fodret smakade och mycket mer, säger Hans.

Dock var deltagarna överens om att tekniska hjälpmedel inte helt kan ersätta en mänsklig närvaro och att en robot inte kan ha ett djuröga, vilket också är viktigt att ha med sig i utvecklingen och den framtida användningen av nya innovationer.

Ta del av seminariet i efterhand

Seminariet arrangerades på uppdrag av utredaren, i samarbete mellan Agtech 2030, Vreta Kluster och SustAinimal. Totalt fanns cirka 30 personer på plats. Seminariet spelades in och går att ta del av i efterhand.