10 september 2025
Under den tredje träffen med utvecklingsgruppen Vattenkraft höll juristen Viktor Falkenström en uppskattad föreläsning om det som många vattenkraftsägare både fruktar och frustreras av – omprövningarna för moderna miljövillkor. Med insikt från både rättspraxis och praktiskt tillämpning gav han en tydlig bild av hur lagstiftningen förändrats sedan 2018 och vilka utmaningar som nu präglar branschen.
Ett nytt juridiskt landskap för vattenkraften
Viktor Falkenström inledde med att förklara hur lagstiftningen förändrades vid årsskiftet 2018–2019, då ett omfattande paket av lag- och förordningsändringar trädde i kraft. Syftet var att anpassa Sveriges vattenkraft till EU:s vattendirektiv och säkerställa att varje kraftverk skulle ha moderna miljövillkor.
Bakgrunden, berättade han, var årtionden av otydliga regler och ojämn tillämpning mellan olika län. De nya reglerna skulle ge enhetlighet och långsiktighet – men i praktiken har de också skapat nya tolkningsproblem och ökade krav på verksamhetsutövarna.
– Lagstiftningen var tänkt att ge rättssäkerhet och tydlighet. Men för många känns den fortfarande som ett rörligt mål, konstaterade Viktor Falkenström.
Nationella planen – struktur med inbyggda spänningar
Viktor Falkenström
En central del i systemet är den Nationella planen för moderna miljövillkor (NAP), som styr när och hur varje kraftverk ska omprövas. Planen har gett struktur åt en enorm rättslig process – men den har också kritiserats för att vara för stel.
Viktor Falkenström beskrev hur planen försöker balansera två motstridiga krav: rättvis likabehandling över landet, och rimlig hänsyn till lokala förutsättningar.
– Alla anläggningar prövas mot samma lagstiftning, men deras påverkan på miljön kan vara helt olika. Den balansgången är svår, både juridiskt och praktiskt, förklarade han.
Han betonade att det är viktigt att se planen som ett levande verktyg – något som kommer att justeras i takt med erfarenhet, domstolsavgöranden och teknisk utveckling.
Ansvar, kostnader och proportionalitet
En av de mest diskuterade frågorna under föreläsningen var vem som bär kostnaden för de miljöåtgärder som följer av omprövningen. Falkenström klargjorde att det i grunden är verksamhetsutövarens ansvar att visa att anläggningen uppfyller dagens miljökrav – och att stå för de förbättringar som krävs.
Men han var samtidigt tydlig med att detta ansvar måste vägas mot principen om proportionalitet:
– Miljönyttan måste stå i rimlig proportion till kostnaden. Det är inte lagstiftarens mening att mindre aktörer ska gå under i processen.
Han påpekade också att en stark egenkontroll och dokumentation kan vara avgörande för att visa att verksamheten redan uppfyller många krav – och därmed minska både kostnader och osäkerhet i prövningen.
Rättssäkerhet genom dialog
Viktor Falkenström lyfte behovet av bättre samverkan mellan aktörer – mellan kraftbolag, myndigheter och lokala intressen. Många av de rättsosäkerheter som uppstår beror enligt honom på bristande kommunikation och otydliga förväntningar.
– Omprövningarna ska inte vara en juridisk kamp, utan ett gemensamt arbete för bättre vattenmiljöer, sa han.
Han framhöll att öppenhet och tidig dialog ofta leder till snabbare beslut, mindre konflikt och bättre miljöresultat.
En process som fortfarande formas
Föreläsningen avslutades med en realistisk men hoppfull bild av framtiden. Systemet för moderna miljövillkor är fortfarande under uppbyggnad – och rättspraxis håller på att växa fram.
Viktor Falkenström menade att de kommande åren blir avgörande för hur systemet kommer att tolkas och tillämpas.
– Vi står mitt i en lärandeprocess. Ju fler prövningar som genomförs, desto tydligare blir ramarna. Det är så rättssäkerhet skapas – steg för steg, avslutade han.
Kontakt
Projektet Smarta Energilösningar är ett samarbete mellan Linköpings universitet, AgroÖst (inkl. noderna AgroÖrebro, Agro Västmanland och Agro Sörmland), LRF och Vreta Kluster. Projektet sker inom ramen för innovationsplattformen Agtech Sweden. Det finansieras av Tillväxtverket och medfinansieras av Linköpings universitet, Region Örebro län, Region Östergötland, Region Västmanland, AgroÖst, Vreta Kluster och LRF. Agtech Sweden är projektägare.
