Lantmännens vd: ”Slagläge för svensk livsmedelsproduktion”

21 oktober 2025

Den analysen gör Magnus Kagevik, vd för Lantmännen, Sveriges största livsmedelsproducent med 17 000 medlemmar. Han föreläste om livsmedelsberedskap på Framtidsdagen som arrangerades i Linköping av Agtech Sweden i samverkan med Lantbrukarnas riksförbund och Vreta kluster. Temat var beredskap och mycket kretsade kring energifrågor, klimatanpassning och livsmedelsproduktion.

Magnus Kagevik målade upp både styrkor och risker i svensk livsmedelsproduktion. Och han pekade på behovet av nya strategier.

– Vi är bäst i klassen när det gäller antibiotikaanvändning i djurhållningen. Men ändå betalar vi som konsumenter premium för produkter som lufttorkad skinka från Spanien och Italien, sa Kagevik.

Han betonade att många konsumenter inte känner till hur hållbart svenskt jordbruk faktiskt är.

– Vi är väldigt duktiga i Sverige på att producera livsmedel. Men det är inget vi har pratat om historiskt. Vi har också en starkt växande livsmedelskultur, med många duktiga kockar och intresserade konsumenter.

Sedan pekade han på hur Sverige har ett handelsunderskott på 80 miljarder kronor för jordbruks- och livsmedelsprodukter. Det gör landet till ett av de mest importberoende i EU.

– Vi importerar hälften av all mat vi äter. Samtidigt har vi goda förutsättningar för att producera livsmedel, både till oss själva och till andra. Vi kan alltså bli ett exportland på livsmedel. Men vi har inte pratat så mycket om den här faktorn. När vi snackar export så handlar det om teknologi som kompressorer, lastbilar och telekom.

Magnus Kagevik, vd för Lantmännen. Foto: Ulrik Svedin

Han jämförde med Irland, som genom en nationell strategi lyckats bygga upp ett överskott på nötkött motsvarande 760 procent självförsörjning. Sverige ligger på 52 procent.

−  Irlands framgång är inte någon slump. Den bygger på samverkan mellan stat, myndigheter och lantbrukare. Vi har mycket att göra men också unika möjligheter.

Enligt Magnus Kagevik kan Sverige hävda sig på exportmarknaden inom både primärproduktion (råvaror som odling, uppfödning, jakt/fiske) och livsmedelsproduktion.

– Just nu är det slagläge för svensk produktion. Det beror på att vi är bäst i klassen på flera områden, till exempel inom djurhållning och på en betydlig sparsammare användning av växtskyddsmedel än många andra länder inom EU. Men också på klimatet, där Sverige inte kommer att påverkas lika mycket av värmeböljor och andra extremväder som länder i södra Europa.

Den mest allvarliga punkten i föredraget handlade om Sveriges brister i livsmedelsberedskap. Jordbruksverket och flera andra myndigheter arbetar nu för att bygga upp en beredskap med större centrallager.

– För närvarande är livsmedelsberedskapen låg. Vi behöver arbeta upp större lager. Men det finns inga lager i världen som kan försörja en befolkning under ett helt krig. Vi måste bygga för att hålla i gång produktionen.

Avslutningsvis nämnde han regeringens nya livsmedelsstrategi:

– Det som är bra med Livsmedelsstrategi 2.0 är att det är en tillväxtstrategi. Nu har vi möjlighet att gasa och öka kraftigt. Sverige har alla förutsättningar att bygga en stark, hållbar och beredskap inom livsmedelsindustrin. Men det kräver politisk vilja, samverkan och långsiktig strategi.