Holmens vd om beredskap: Transportera elen från norr till söder

21 oktober 2025

Han var en av föreläsarna på Framtidsdagen som arrangerades av Agtech Sweden i samverkan med Lantbrukarnas riksförbund och Vreta kluster. Seminarierna hölls på Vreta Kluster i Linköping. Temat var beredskap och mycket kretsade kring energifrågor, klimatanpassning och livsmedelsproduktion.

Holmen med sitt ursprung i Norrköping (huvudkontor i Stockholm) är både skogsägare, industri och energiproducent. Företaget har en världsmarknad inom sågverks- pappers- och kartongindustrin. Holmen är börsnoterat och har 1,3 miljoner hektar mark i sin ägo, varav en miljon hektar används för aktivt skogsbruk.

– Långsiktighet en självklarhet. Vi odlar träd med 80 till 100 års horisont. Vi planterar cirka 2 000 plantor per hektar och skördar 700 träd på samma yta 60−80 år senare. Det vi tar ut mellan plantering och slutavverkning blir pappersmassa, papper, kartong och bioenergi förklarade Henrik Sjö

Henrik riktade skarp kritik mot synen på skogen som en passiv kolsänka snarare än en aktiv klimatresurs som både binder kol och som ersätter fossila alternativ.

– Jag brukar säga att vi odlar hus. Vi kan bedriva ett modernt och aktivt skogsbruk där vi genom hög tillväxt i skogen både binder koldioxid i de växande träden och i träkonstruktioner. Skogens produkter ersätter fossila alternativ som stål och betong. Trä gör mer klimatnytta när de ersätter fossila alternativ än att bara låta skogen stå och växa, sa Henrik Sjölund.

Han betonade att som stor skogsägare är det naturligt att äga sågverk och förädla timret, den mest värdefulla delen i skogen. Även vattenkraften har en direkt koppling till markinnehavet. Företaget äger drygt 20 vattenkraftstationer, främst i norra Sverige, och har även investerat i vindkraft.

Henrik Sjölund, vd för Holmen. Foto: Ulrik Svedin

– Den stora delen av vattenkraften produceras i älvarna i Norrland men vi har även ett par stationer i Motala ström. Samtidigt som vi producerar el så är våra industrier också en av Sveriges största elkonsumenter.

Energifrågan fick stort utrymme i föredraget, särskilt den obalans som råder mellan norra och södra Sverige. Samtidigt som en stor del av Sveriges fossilfria el produceras i norra delarna av landet, så uppstår elbrist och höga priser i södra Sverige.

– Det finns i dagsläget ett överskott på 50–60 terawattimmar uppe i norr. Men vi kan inte flytta ner tillräckligt med elektroner från norr till söder. Varför ska ni betala så här mycket för elen när den var gratis i Norrland förra veckan?

Henrik beskrev hur stora delar av vindkraftselen i Norrland inte används eftersom priserna är så pass låga att kalkylen inte går ihop.

– Det är ett stort slöseri för Sverige som land att inte kunna ta vara på produktionen av grön el i norra Sverige. Vi måste nu skyndsamt bygga bort flaskhalsarna i elnätet så att elektronerna kan flöda fritt och göra nytta där de behövs.

Han föreslog en lösning:

– Lägg en sjökabel från Umeå till Forsmark och bygg ut region- och lokalnätet. En kabel gissar jag, baserat på andra kablar som byggts, kostar sannolikt kring 30 miljarder. De pengarna finns med råge på flaskhalskontot redan nu, avslutade Henrik Sjölund