9 mars 2025

Det är fullsatt i föreläsningssalen på Campus Valla, och på scen står Per Frankelius, docent i företagsekonomi vid Linköpings universitet och innovationsledare vid Agtech Sweden, som med ett medryckande tempo tar oss med på en resa genom lantbrukets utmaningar och möjligheter – i dag och i framtiden.

– Tack så mycket! Kul att få komma hit. Nu kör vi – i högt tempo, säger Per Frankelius och ler.

Det är dags att tala om teknik, mat och människors överlevnad. Inte ett lätt ämne – men desto viktigare. För världen förändras snabbt, och med det även kraven på jordbruket.

Per Frankelius, docent i företagsekonomi vid Linköpings universitet och innovationsledare vid Agtech Sweden.

Per- Frankelius-föreläsning-lintek-2025-5

Per Frankelius, docent i företagsekonomi vid Linköpings universitet och innovationsledare vid Agtech Sweden. Foto: Teiksma Buseva.

Från skörd till säkerhet

Det är lätt att glömma bort det, men bara i Sverige serveras tre miljoner offentliga måltider varje dag. Maten måste komma någonstans ifrån – och produktionen måste fungera. Per Frankelius visar siffror: 4,2 miljoner ton spannmål motsvarar 420 000 fullastade traktorvagnar. Det är enorma volymer.

– Trots att antalet lantbrukare i världen minskat, har matproduktionen hållit jämna steg med befolkningstillväxten. Det är tack vare teknikutvecklingen, säger han och pekar på en kurva som visar att skördarna ökat kraftigt sedan 1911.

Men det är inte utan utmaningar. FN förutspår att matproduktionen måste öka med upp till 70 procent till år 2050 – samtidigt som jordbruksmarken minskar, klimatförändringar tilltar och kostnaderna ökar.

– Det här är inte bara ett jordbruksproblem. Det är en samhällssäkerhetsfråga, konstaterar Per Frankelius allvarligt.

Människan, maskinen och marknaden

Det är inte bara robotar och AI som behövs. Mekaniken, människan och marknadsförståelsen är minst lika viktiga. En innovation är inte en innovation förrän den faktiskt används och skapar värde.

– Innovation handlar om att kombinera saker på nya sätt. Som att ta fjädring från Formel 1 och sätta in i en slåttermaskin. Då har vi något nytt! säger Per Frankelius.

Han påminner om vikten av att tänka bortom förbättringar. För som den kände forskaren Joseph Schumpeter en gång sa: Du kan förbättra ekipaget oxar som drar en plog hur mycket du vill – men du får aldrig ett koncept där en ångmotor driver en växelplog.

När grisar hostar och kor blir smarta

Det blir tydligt att det redan idag finns högteknologiska lösningar i lantbruket. Grisar där sensorer i taket över grisboxen upptäcker hosta. Kor som bär RFID-taggar i kombination med kameror från taket så man vet exakt hur mycket de äter. Kameror, mikrofoner, AI och sensorer samverkar i allt från djurstallar till mjölkningsrobotar.

Ett exempel är ett samarbete mellan svenska DeLaval och amerikanska John Deere. De kopplar ihop hela kedjan från gräs på fältet till mjölk i glas – med hjälp av data, delvis fångad via NIR-sensorer. Det handlar om att optimera varje del i värdekedjan, både för lönsamhet och hållbarhet.

Drönare har blivit ett ovärderligt verktyg i det moderna lantbruket – från att övervaka grödor till att identifiera skadedjur och optimera gödsling. En teknik som lyfter jordbruket till nya höjder.

Asterix (bilden till höger), världens första helautomatiska jordbruksrobot med AI-baserad ogräsigenkänning, träffar ogräsblad med enskilda herbiciddroppar – minskar kemikalieanvändningen med 95 % och skyddar både gröda och jord.

Framtidens lantbruk – en fråga om överlevnad

Per Frankelius berättar engagerat om hur teknikutvecklingen formar framtidens livsmedelsproduktion och hur två centrala innovationsplattformar, Agtech Sweden och Kunskapsnav för lantbrukets digitalisering, spelar en avgörande roll i denna process.

På skärmen visas bilder från testfält, experimentanläggningar och utrustning som utvecklats i nära samarbete med universitet, verkstäder och leverantörer. Detta bekräftar att innovation inte bara uppstår i laboratorier, utan skapas genom samverkan mellan olika aktörer.

– Vi testar, bygger, justerar. Allt för att hitta rimliga tekniska lösningar, säger Per Frankelius.

Till sist lämnar Per Frankelius oss med en uppmaning: Vi har ett ansvar – och en möjlighet. För om vi inte säkrar matproduktionen nu, riskerar vi inte bara högre priser – utan även oroligheter och konflikter.

– Vi måste våga tänka nytt, samarbeta och satsa på kunskap. Teknikutvecklingen är vår nyckel. Låt oss använda den rätt, avslutar han.

Applåderna ekar. Det är ingen tvekan om att publiken är med – på riktigt. En student uttryckte det som ”fett intressant”, och fortsatte med att säga:

– Jag fick lära mig faktiskt nytt. Jag visste inte att det var så mycket innovation i lantbruket. Häftigt faktiskt.

Det var en överraskning för flera av studenterna att lantbruket, en bransch som ofta förknippas med traditionella metoder, faktiskt är i framkant när det gäller teknologisk utveckling.

Föreläsningen visade på hur många olika tekniska och mekaniska aspekter är involverade i modernisering av lantbruket, och hur dessa lösningar även är relevanta för studenter från andra tekniska fält. För dessa studenter, som studerar bland annat data och programmering, blev det tydligt att lantbruket inte bara handlar om jord och maskiner – utan om avancerad teknik och systemintegration.

Detta var en lunchföreläsning anordnad av Lingsektionens Näringslivsutskott.

Per Frankelius, docent i företagsekonomi vid Linköpings universitet och innovationsledare vid Agtech Sweden.

Per- Frankelius-föreläsning-lintek-2025-7

Foto: Teiksma Buseva.

  • Categories: Nyhet

    Lantbrukare – en nyckelspelare i teknikutvecklingen

  • Categories: Nyhet

    Fullsatt lunchföreläsning väckte nyfikenhet hos LiU-studenter

  • Categories: Nyhet

    Systemtänk i lantbruket lyftes i riksdagen