5 November 2024
Det blev en hel del spännande diskussioner, föredrag och minimässa under gårdagens seminarie ute på Vreta Kluster. Temat för seminariet var: Hur kan lantbrukets digitalisering göras mer resilient? Och arrangerades av Act Cyberly, Vreta Kluster och Agtech Sweden.
Plattformen Agronod
Joel Hamrén, grundare av Agronod, talade om vikten av att skapa en bra grogrund för lantbrukarnas digitalisering genom att koppla ihop aktörer i ett system som är säkert, enkelt och framförallt på lantbrukarnas villkor. En central idé är att ge aktörer längst ner i näringskedjan möjlighet att använda data och digitala verktyg, så att de kan dra nytta av den information som finns tillgänglig. Detta innebär att lantbrukarna ska kunna se vilken data som finns och hur de kan använda den för att fatta bättre beslut. Till exempel kan klimatberäkningsverktyg som är anpassade för den aktuella gården ge konkret hjälp.
Digitaliseringen av lantbruket i stor skala är svårt, bland annat eftersom en gård är ett komplext system med många olika byggnader, maskiner och processer som ska integreras i digitala system. Datalandskapet är också ofta ostandardiserat och systemen används så lite som möjligt, vilket kräver mycket arbete med att normalisera och förenkla informationen.
För att möta dessa utmaningar pekar Joel på de möjligheter som finns med data från till exempel mjölkproduktionen. Genom att synkronisera olika typer av data kan lantbrukare effektivt ta del av information utan att behöva hoppa mellan olika system. Ett exempel är hur data från miljöhusesyn och andra källor kan återanvändas för att göra lantbruket mer hållbart och lönsamt.
En annan viktig fråga är hur lantbrukarna får nytta av dessa digitala lösningar. Hur fungerar datadelning, och kan lösningar som Agronod köras lokalt? Joel påpekar att lantbrukarna själva måste äga sin data, och att denna data ska regleras avtalsmässigt. Det handlar inte om att dela personlig data, utan om att samla och analysera data som kan hjälpa lantbrukare att fatta bättre beslut. Han lyfter också frågan om hur små lantbrukare ska kunna ta del av digitaliseringens fördelar, och vad målet är i termer av hur många heltidslantbrukare som faktiskt skulle kunna använda den här typen av system.
AgriDrones Sweden
AgriDrones Sweden AB, strävar efter att vara en plattform där lantbrukare kan få tillgång till verktyg som hjälper dem att fatta bättre beslut och minska sina kostnader. Teknologin kan hjälpa till att hantera klimatförändringar genom drönare som samlar data om fält, väderförhållanden och skadedjur. Drönarna blir allt mer sofistikerade, och kan bland annat använda sensorik för att mäta fysiska egenskaper som ljus, gaser och till och med skadedjur på fälten.
Patrik Kall, CTO, AgriDrone Sweden AB, beskriver även hur drönare och andra sensorer bidrar till ökad precision i lantbruket, genom spektralanalys och avancerad sensorteknik som kan ge detaljerad information om jordens näringsinnehåll, växtlighet och eventuella problem. Denna data kan sedan användas för att ge lantbrukare automatiserade rekommendationer och insatser som kan förbättra avkastningen och minska onödigt resursbruk. Trendanalyser kan hjälpa till att förstå hur förhållandena förändras över tid, vilket ger långsiktig insikt för bättre beslutsfattande.
Med tanke på den snabbt föränderliga teknologin och de nya möjligheterna som AI och autonoma enheter medför, är det avgörande att lantbrukare kan dela data på ett effektivt sätt. Den data som samlas in behöver nå lantbrukaren, annars gör den ingen nytta.
– Det vi vet idag inte kommer att räcka imorgon – AI kommer att bli en självklar del av framtidens lantbruk, och med det följer både nya möjligheter och utmaningar, Säger Patrik Kall, CTO, AgriDrone Sweden AB.
Förutom själva tekniken diskuteras också hur rådgivning kan integreras i den digitala lösningen. Även om traditionell rådgivning fortfarande spelar en stor roll, är det sannolikt att AI kommer att ta över mer av ansvaret för att ge exaktare och mer precisa rekommendationer för lantbrukaren.
Agricam
Ulf Stern, Vice VD för Agricam berättade om två digitala lösningar som samlar in data om djurhälsa och produktion – Agricam och Bacticam. Bacticam är ett verktyg som använder AI för att identifiera bakterier på gårdar och som är det första av sitt slag att godkännas av Jordbruksverket. Genom att digitalisera både gårdens rutiner och djurens hälsa kan lantbrukarna snabbt få information om potentiella problem och agera på det innan problemen eskalerar.
–På många gårdar idag används whiteboards för den dagliga tillsynen, vilket leder till att mycket värdefull information faller mellan stolarna. Vi har valt att göra en digital whiteboard, där vi hade ett mål – digitaltekniken måste vara superenkel, säger Ulf Stern, Vice VD för Agricam.
På den digitala whiteboarden kan man planera upp vad som ska göras under veckorna och även få statiskt på hur djuren mår och viktiga nyckeltal. Som även kan delas med veterinärer.
Act Cyberly
Joanna Sjölander, Klusterledare för Cyberly; Linköping Science Park, pratade om hur vi bygger resiliens i gröna näringar via molntjänster, uppkopplingar med mera.
Joanna påpekar att lantbrukare behöver ha koll på sina system och vara förberedda på eventuella cyberattacker eller tekniska problem. Hon talar om vikten av att bygga upp en säker digital infrastruktur som kan hantera dessa utmaningar och föreslår att alla medarbetare på gården bör utbildas i riskhantering och cybersäkerhet. Det handlar om att vara förberedd för både tekniska och externa hot, som organiserad brottslighet eller statliga aktörer.
Med ett flertal exempel som synts till I media om cyberattacker, så uppmärksammar hon att kärnverksamheten ska återhämtas I första hand.
–Detta såg vi bland annat när SF bio råkade ut för en sådan attack, hur löste de detta då utan att stänga? Jo – vad är deras syfte? Att visa film. Deras plan B blev därför att ta fram penna och papper som biljetter och sköta betalning via Swish, på sådant sätt kunde verksamheten fortgå trots omständigheterna, säger Joanna Sjölander.
Slutligen tar hon upp vikten av tillgångar vad gäller program, molntjänster och uppkopplingar. Behöver alla medarbetare ha tillgång till dessa?
Ai Sweden
Oscar Spaak berättar om hur AI kan hjälpa oss att hitta mönster, logiska relationer eller anomalier. AI används för att optimera olika funktioner, som att hitta logiska samband eller förutsäga väder och beteenden, vilket vi inte alltid ser själva. Exempel på användning är Google Maps, som kan optimera rutter och spara bränsle, samt AI-system som Agda.ai, som ger snabba svar. För att effektivt kunna använda AI behöver vi vara specifika och ha tillräcklig mängd data, beroende på vilken typ av analys eller resultat vi söker. AI är också ett verktyg för att hitta samband mellan olika faktorer, som till exempel små åkommor som kan vara symptom på något större.
Digitaliseringens framtid inom lantbruket
Dagen avslutades med en paneldiskussion, under ledning av Per Frankelius, innovationsledare för Agtech Sweden. Den övergripande frågan handlade om digitaliseringens framtid inom lantbruket. Summering av det hela: för att kunna hantera framtidens utmaningar måste lantbrukare och aktörer på marknaden tänka på hur data ska lagras och användas. Beroende på hur snabbt information behövs, kan lösningar anpassas för att vara mer lokala eller molnbaserade. Oavsett vilken lösning man väljer, är det tydligt att digitalisering och AI kommer att spela en central roll för att utveckla framtidens hållbara och effektiva lantbruk.
Det är genom samspel mellan teknik och tradition som lantbrukare kan skapa en hållbar framtid, där digitala verktyg är en självklar del av vardagen.
Kontakt
