Crister Stark, Väderstad och framstegen i lantbruket

22 maj 2025

En uppväxt i lantbrukets tjänst

Crister är enligt vår mening själva definitionen av en innovatör. Han och hans team på Väderstad har genom åren åstadkommit storartade saker till gagn för svenskt och inte minst internationellt lantbruk. Redan i unga år blev Crister verksam i föräldrarnas lantbruk och det företag som idag är Väderstad AB. Det grundades av föräldrarna Siw och Rune Stark 1962. Cristers drivkraft har alltid varit problemlösning med lantbrukaren i fokus, och med mottot ”Ingenting är omöjligt, det omöjliga kan bara ta lite längre tid”. Lejonparten av sin kunskap har han förvärvat genom självstudier och otaliga studieresor till all världens länder. Hans insatser har inkluderat köp av Seed Hawk i Kanada och upprättande av flera dotterbolag. Crister har en passion för teknik i allmänhet, och för lantbruks- och flygteknik i synnerhet. Han är även en hängiven följare av forskning och teknikutveckling inom elektrifiering av fordonsindustrin och flygverksamhet. Själv har han medverkat till ett över 100 patent och patentansökningar. Många timmar har det blivit vid ritbordet och han medverkar gärna vid prototypbyggen och provkörningar av maskiner. Närheten till kunden och dennes behov är enligt Crister A och O. Den viktigaste drivkraften har varit att på olika sätt förenkla lantbrukarnas vardag. Låt oss ta några exempel på Cristers prestationer.

Banbrytande teknik genom decennier

Under 1960-talet införde Väderstad hydraulik på harvar och vältar. Det har underlättat oerhört för lantbrukare. Den äldre generationen kan än idag minnas hur fasansfullt det var att exempelvis hantera vältsektioner förhand, då de skulle gå från fältet upp på en brukningsväg. En annan stor nyhet var fyrkantrören som gjorde harvarna otroligt mycket mer stabila så att de kunde hålla mer exakt sådjup. De infördes på Medharven 1967 (eller 1968).

En riktigt stor innovation skedde med HV-vältens intåg 1976. Den hade nämligen torsionsfjädring där gummistavar mellan vältrullehållaren och huvudramen medförde att redskapet stod emot stötar och fick nära nog evig livslängd. I ett samtal 2017 kommenterade Crister detta så här: ”Vi testade en rad olika metoder. Till sist kom vi på att smeta in pinnarna i paraffin och så konstruerade vi en press som med högt tryck pressade in röret i det andra. När det väl var på plats gick det aldrig isär.” Idag har nästan alla redskapstillverkare plagierat denna geniala konstruktion.

1984 började Crister och Co utveckla direktsåmaskiner, och lanserade sin DS 1986. Första steget var att företaget köpte in en engelsk direktsåmaskin för att analysera och testa den på Klostersta gård i Vadstena. Crister Stark kommenterade: ”Den fungerade inte. Vi fick gå över fältet och plocka billar. Alla gick sönder”. Skillnaden mellan svenska jordar och engelska var att det finns mer sten i Sverige och det fick sin konsekvens. Den engelska maskinen hade ingen fjädring, så billarna gick i kras vid minsta sten. Här kom alltså ovan nämnda torsionsfjädring väl till pass.

DS blev starten på en resa som sedermera ledde till Concorde och Rapid, båda lanserade 1991. Medan Concorde var baserad på harvstomme var Rapiden en mer renodlad såmaskin. Båda kunde hantera gödning vid sådd, dvs det var fråga om kombimaskiner. Rapiden hade skivbillar som medförde att man kunde så vid fler tidpunkter och med mer exakt djup, än vad fallet var med de klassiska släpbillarna som byggde på en tidigare gjord såbädd. Rapiden hade också förredskap som gjorde att flera jobb kunde göras under samma överfart. Dessa koncept var ett resultat av en rad personer, förutom Crister också Gert Gilstring, Claes Asknert och Stig Caap med flera. Lika viktigt som utveckling var tillverkning och marknadsföring. Syskonen Bo, Christina och Andreas samspelade kring detta, tillsammans med en stigande skara medarbetare. Vi måste kommentera att Väderstads stora satsning på såmaskiner skedde i en tid då framtiden i de flestas ögon var mörk för lantbruket. Svensk jordbrukspolitik vid den tiden handlade om att montera ner lantbruket.  Men, tänkte Väderstad, om många gårdar lägger ner kommer dom som är kvar förr eller senare att behöva bruka de nedlagda gårdarnas jordar och då skulle det behövas större och mer högeffektiva redskap. Med facit i hand vet vi att de tänkte rätt, men många var nog undrande inför varför företaget expanderade så mycket i tider av elände.

Vi skulle kunna tala länge om många andra koncept, t.ex. Carrier (1999) och Tempo (2011) och givetvis blev det mer och mer teamwork ju mer avancerade maskinerna blev. Gert Gilstring, exempelvis, spelade stor roll för Tempons utveckling. Tempo är en magakös internationell framgång, men skulle kräva en egen exposé. Så låt oss istället nämna några ord om CrossCutter Disc. Det är en ordentligt ”tillknöglad” disk som hårdbearbetar jorden, men bara ytligt. Under vår Agriculture Innovation Day i november 2014 berättade Crister hur de fick idén till konceptet. De hade noterat att stängelstolpar alltid ruttnar vid jordytan. Där pågår alltså högre biologisk aktivitet än annorstädes, eftersom det där sker ett möte mellan luft (syre), vatten och ljus. Sagt och gjort: Grund och högeffektiv bearbetning kom att bli ett signum för flera lösningar inom Väderstad. Exemplet visar hur Crister och hans team alltid tänker in biologin när de ska utveckla mekaniken.

Under senare år har digitaltekniken tågat in mer och mer i Väderstad sväld. Ett lysande exempel är SeedEye, lanserat 2016. Det tog uppemot 11 år att realisera den innovationen. I korthet handlar det om en sensor som läser av varje enskilt utsädesfrö medan fröna i hög fart strömmar ner genom rören på väg mot såbillarna. Plötsligt kunde bonden ställa in antal frö per kvadratmeter, istället för att tänka kg per hektar (och behöva göra vridbrov för att kalibrera systemet varje gång). Vi glömmer aldrig då SeedEye presenterades med pompa och ståt under Agritechnica 2015, året innan lansering. Då var man stolt att vara östgöte!

År 2024 hade Väderstad 1 900 anställda och en omsättning på 6,1 miljarder kronor. Man blir stum av beundran när man ser till hur det företaget utvecklats under åren. Och det har varit en ynnest för oss inom Agtech Sweden att få samarbeta med Crister och hans team på Väderstad under flera år. Vi har fått vara med om äventyr som ibland – det ska vi erkänna – inte gått som vi tänkt, men ibland nått höjder vi aldrig kunde drömma om. Bland allt vi gjort kan nämnas analyser av rotutveckling, studier av elektromagnetiska sensorer monterade på traktorer och experiment kopplade till drönare på Västerviks flygplats.

En välförtjänt utmärkelse

Utdelningen av Kungl. Vasaorden äger rum vid en ordensförläningsceremoni på Kungliga Slottet den 28 maj. Extra roligt är att kungahuset har uppmärksammat den betydelse Crister haft för oss inom Agtech Sweden, liksom för andra aktörer inom forsknings- och innovationssystemet.

Ur kungahusets motivering kan vi läsa följande ord: ”Stark har också engagerat sig i samhällsinitiativ genom att stödja lokala projekt och utbildningsprogram för att stärka kunskapen inom jordbrukssektorn. Genom dessa åtgärder har Stark och Väderstad inte bara bidragit till företagets framgång utan också positivt påverkat samhället och främjat hållbarheten inom jordbruket.”

Team Agtech Sweden vill framföra vårt varma och stora grattis till Crister, som ytterst välförtjänt tilldelas Kungl. Vasaorden. Nu ser vi fram mot nya äventyr på väg mot framtida innovationer!

På Agtech Swedens vägnar
Per Frankelius