Lantbruket har genomgått en positiv utveckling. Trots det har inte skördarna nått sin fulla potential. Markpackning är en del av problemet och det har att göra med att maskinerna blivit större och större.
Mindre skörd och ökad klimatpåverkan
Under 1970-talet vägde en typisk traktor mindre än 6 ton. Idag är traktorer över 9 ton mer regel än undantag. Vi ser tröskor på över 30 ton och flytgödselspridare på över 50 ton. Om packning uppstår hämmas grödans rotutveckling. Även vattenflödena, kväveprocesserna, det biologiska livet i marken och syretillgången hämmas. Genom att markpackning leder till mindre syretillgång skapas en anaerob miljö. I en sådan stimuleras nitrifikation (omvandling av ammoniumkväve till nitrat) och denitrifikation (omvandling av nitrat till lustgas). Lustgas är negativt för klimatet och därmed har markpackning en klimateffekt.
Markpackning gör också att jordbearbetningen kräver mer energi och att man får mindre skörd per hektar, vilket innebär såväl ökade kostnader som ökad (negativ) klimatpåverkan per enhet skörd.
Prisad innovation
Projektet handlade om att utveckla ett system som i realtid beräknar markpackningsrisken och ger lantbrukaren beslutsunderlag. Konceptet vann Agritechnica Innovation Award 2022 och utveckling pågår nu för att utveckla en förbättrad prototyp. Finansiering för det sker genom EIP.
Starkt partnerskap
Projektet drivs av partners i Agtech 2030 nämligen Elvestad Södergård, Tolefors Gård, Lovang Lantbrukskonsult och Linköpings universitet
Markpackningens följder-1920 (kopia)
Markpackning skapar flera negativa effekter såsom denitrifikation som kan orsaka utsläpp av lustgas.
William Hepp Alicia Molin DLG Ferldtage IMG_0642-1920 (kopia)
William Hepp och Alice Molin under DLG Feldtage 2022.
Illustration över CPS i kombination med innovationen Flewrow.
