Kolinlagring blir en allt viktigare fråga för lantbruksnäringen av två skäl: dels som åtgärd mot ökad CO2-halt i atmosfären med dess negativa följdeffekter, dels som affärsmöjlighet via handel med kolsänksrätter.
Filminspelning i Borensberg i samband med Agtech Challenge.
Hållbara affärsmodeller för lantbrukssektorn
Sedan några år finns en fungerande fri marknad för kolsänksrätter och samtidigt arbetar EU-kommissionen med regelverk för kolsänksrätter, kallat EU Carbon Removal Certification Mechanism (CRC-M) inom ramen för EU:s gröna giv. Biokol och hydrokol är två metoder bland flera för kolinlagring och som nyttig produkt i lantbruket.
Generellt sett tillverkas biokol med hjälp av pyrolys av torra biomassor medan hydrokol tillverkas med hydrotermisk karbonisering (HTC-processen) av våtare biomassor. Detta projekt innehöll en analys av hur biokol/hydrokol enbart eller i kombination med andra metoder kan skapa hållbara affärsmodeller för lantbrukssektorn de kommande åren med fokus på Östra Mellansverige.
Aktiviteter i projektet var att samla, sammanställa och sprida kunskap genom litteraturstudie, workshopar, intervjuer, analys och ett öppet slutseminarium.
Ett av projektets viktigaste resultat var insikten om att affärsmodeller kring biokol bör bygga på samarbeten. Vidare underströks betydelsen av en ny svensk standard som utvecklas med Hushållningssällskapet som projektledare. Ett nätverk av aktörer inom biokol och hydrokol började ta form under projektet, bland annat inkluderande befintliga intressenter från Vreta Kluster, Cleantech Östergötland, Linköpings universitet, Agtech 2030 och Branschföreningen Svensk biokol.
Samarbetspartners
Projektet, som drevs inom Agtech 2030, var ett samarbete mellan Envinn AB och Vreta Kluster. Dessutom deltog Cleantech Östergötland och Energikontoret på Region Östergötland i delar av projektet.
Anita_Heric_Ragnar_Andersson_Skogsjö gårdDSC_8753-1920 (kopia)
Biokolexperiment på Skogsjö gård i Mjölby.
