15 juni 2025
Den 3 juni arrangerade Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) ett seminarium med fokus på hur artificiell intelligens (AI) påverkar de areella näringarna. Rubriken för dagen var: ”Vilka omvälvande förändringar leder AI-utvecklingen till inom de areella näringarna?”
Syftet med seminariet var att inleda ett arbete med att kartlägga AI:s påverkan på jordbruk, skogsbruk och andra gröna näringar. Seminariet tog upp tekniska tillämpningar, affärsmöjligheter, samhällseffekter och etiska frågor.
Ett nytt tidevarv
Peter Normark, akademisekreterare vid KSLA, inledde seminariet med att sätta AI i ett historiskt perspektiv. Han beskrev AI som en kraft av samma magnitud som de omvälvande reformer som skedde på 1800-talet – när järnvägar, aktiebolag och banker började forma det moderna samhället. Vi står nu, menade han, mitt i ett paradigmskifte där de areella näringarna inte bara påverkas – utan kan komma att omformas i grunden.
Teknikens epoker och framtidens robotar
Per Frankelius, innovationsledare inom Agtech Sweden, fortsatte med att måla upp de stora linjerna i lantbrukets teknikutveckling. Han beskrev tre teknologiska eror: elektronikeran (1950–2000), digitalteknikeran (efter 2000), och nu AI-eran. Genom konkreta exempel på AI-applikationer i lantbruket – från bildanalys till beslutsstöd – visade han hur tekniken redan nu förändrar branschen. Per Frankelius delade även en vision om framtidens jordbruksrobotar, ett koncept som utvecklas i samarbete med Dyno Robotics.
Från automatisering till autonomi
Daniel Gillblad, Chief of AI vid Recorded Future, anslöt digitalt från USA och fördjupade diskussionen kring de nya stora språkmodellerna (foundation models) och hur de skiljer sig från klassisk automatisering. Han betonade vikten av att förstå skillnaden mellan system som utför instruktioner – och system som agerar självständigt.
Industriella värdekedjor och AI:s påverkan
Shiva Sander Tavallaey, AI-lead på ABB och adjungerad professor vid KTH, talade om hur AI påverkar de industriella värdekedjorna i grunden. Hon lyfte fram vikten av att integrera AI i hela produktionssystem – inte bara som enskilda verktyg, utan som en förändrande kraft.
Etik och ansvar i en AI-tid
Camilla Sandström, professor vid Umeå universitet, fokuserade på det ansvar som följer med AI-användningen inom de areella näringarna. Hon varnade för riskerna med övervakningssamhället och betonade vikten av transparens och etisk reflektion i takt med att tekniken tar allt större plats.
AI i livsmedelskedjan och spannmålsanalys
Emilia Liljeström, vd för Agronod, gav en inblick i hur AI formar företagens arbetssätt längs hela livsmedelskedjan – från gård till gaffel. Mikael Åstrand från Lantmännen presenterade konceptet C-Grain, där AI används för att automatisera graderingen av spannmål – ett exempel på hur tekniken effektiviserar och kvalitetssäkrar i praktiken.
En akademi i rörelse
Seminariet bjöd inte bara på föredrag, utan också på en aktiv diskussion om KSLAs framtida roll. Avslutningen ägnades åt en första skiss av hur akademien kan bidra till att kartlägga och forma AI-landskapet inom de areella näringarna. Vad bör KSLA fokusera på? Vilka mål och vilket uppdrag ska vägleda arbetet?
Svaren är ännu inte färdigformulerade – men ett är säkert: AI-utvecklingen går snabbt, och det krävs både spetskompetens, brett kunskapslyft och ansvarstagande ledarskap för att möta den. Seminariet den 3 juni markerade starten på detta arbete för KSLA.
Kontakt
