28 februari 2025
När vi skrivit våra ”success-stories” handlar de ofta om vad som hänt ett visst år. Men vår erfarenhet är att många intressanta saker händer som följd av skeenden under längre tid än så. Här vill vi ge ett exempel som handlar om vad som skedde då Tomas Klingström (SLU) och Astrid Lundmark (Saab) slog påsarna samman, efter att ha kommit i kontakt via Agtech Sweden.
Astrid Lundmark på Saab drev ett projekt inom ramen för Agtech 2030 (som Vinnväxtprogrammet hette från början) år 2020. Det kallades ”Andningssensor”. Från början hade idén varit att ta fram en metod för analys av andningen på människopatienter men etiska regler för sådana studier var så komplexa att idén föddes att snarare fokusera på kor. Så blev fallet.
Försök i Lövsta djurstall med videokamera och algoritmer för bildanalys.
Foto: Cecilia Unell
Bilder från Vreta utbildningscentrum i samband med verifiering av tekniken.
Att upptäcka en hög andningsfrekvens
Så här kan man sammanfatta det projekt som kom att drivas under 2020:
Att vara mjölkko har jämförts med att springa ett maratonlopp om dagen. Om kornas andningsfrekvens börjar öka kan det vara en indikation på att ökad kylning behövs men det kan även ge tidiga indikationer på sjukdom hos djuren. Genom att snabbt och effektivt kunna upptäcka en ökad andningsfrekvens kan lantbrukaren på ett tidigt stadie sätta igång fläktar och sprinklers eller sätta in åtgärder för att mildra sjukdom och minska smittspridning. Saab hade utvecklat teknik för att med bildanalys mäta andningsfrekvens, som är en viktig vitalparameter inom sjukvård. Idén bakom detta projekt var att denna teknik också skulle kunna tillämpas inom djurhållning.
För en mjölkbonde är det exempelvis viktigt att hindra att korna får värmestress, då det minskar mjölkproduktionen avsevärt. En del studier gjordes på Lövsta i Uppsala tillsammans med SLU-forskare. Vreta utbildningscentrum var också inkopplat. De lät projektet filma i kostallet och två examensarbetare från ett av civilingenjörsprogrammen vid Linköpings universitet visade att tekniken för att mäta andningsfrekvens fungerar. Det blev en del i analysen av ”Proof of concept”. Målsättningen är att fortsätta utveckla både tekniken och hur den används för att förbättra kornas välmående, produktivitet, fertilitet och resistens mot sjukdomar
Projektet var ett samarbete mellan flera delar inom Saab samt SLU och Linköpings universitet och drevs som sagt inom ramen för Agtech 2030. Inom Saab medverkade Innovation Greenhouse som fångar nya affärsmöjligheter, undersöker marknadens behov och tänkbara affärsmodeller, Saab Ventures som bland annat knoppar av bolag som ligger utanför Saabs kärnområden samt affärsområdet Dynamics med en sektion som arbetar med bildanalys.
Ett par år förlöpte utan att projektkonceptet egentligen tog någon ny fart. Men sedan hände det saker. Den 2-3 maj 2022 var Agtech 2030 medarrangör till ett stort evenemang i samarbete mellan Norge och Sverige. Det gick under parollen ”Norge & Sverige – Sterkere sammen enn hver for oss” och ägde rum inom ramen för ett besök av DDKKHH Kronprins Haakon og Kronprinsesse Mette Marit, som togs emot av DDKKHH Kronprinsesse Victoria och Prins Daniel.
Stora aulan på Karolinska institutet där vi inledde programmet för norska kronprinsparets besök.
Kronprinsessan Victorias inledningstal.
Agritech i fokus på Karolinska Institutet
Ett av temana under dagarna var ”Agritech” och vi var glada för att vi tillsammans med Innovasjon Norge, NCE Heidner Biocluster och RISE lyckades få det som ett tema. De här två dagarna började i den magnifika aulan på Karolinska Institutet. Utanför fanns säkert 20 polisbilar, polismotorcyklar och SÄPO-fordon. Alla gäster var ackrediterade.
Här fanns flera lantbrukare från Östergötland med i vimlet, t.ex. Hans Kälvesten från Hässelby-Västergård i Motala och Per-Eke Göransson från Vadstena. Med var också forskare och innovatörer från team Agtech 2030, exempelvis Astrid Lundmark på Saab. Efter minglet steg vi in i aulan. Sedan kom ett helt gäng fotografer från tv och tidningar. HKH Kronprinsessan Victoria höll inledningstal. Hon underströk alla starka band som finns mellan Norge och Sverige. Sedan gav HKH Kronprins Haakon av Norge sitt tal.
Christine Wergeland Sørbye, Administrerende direktør Oslo Science City Verden, reflekterade över omfattande samhällsutmaningar. Sedan var det dags för panelsamtal. Här medverkade Norges näringsminister Jan Christian Vestre, Sveriges näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, Jacob Wallenberg, Kristin Skogen Lund, CEO Schibsted samt Idar Kreutzer, CEO Finans Norge. Därefter bar det av till Hotel Globe i hyrda bussar.
Samma dag, 2 maj, arrangerades konferensen Høyteknologisk jordbruk for bærekraftig matproduksjon i anslutning till Norska kronprinsparets Sverigebesök. Konferensen handlade om lantbruksteknik och ägde rum på Hotel Globe i Stockholm. Arrangörer var Innovasjon Norge, NCE Heidner Biocluster, Agtech 2030 och RISE. En av oss inom Agtech 2030 hade gjort en film, ”Think”, som inledde evenemanget. Talarna presenterade sedan en rad konkreta innovationsexempel. Bland organisationerna som fanns med i sessionen kan nämnas Saab Dynamics företrädd av ingen mindre än Astrid Lundmark.
På kvällen den 2 maj var det dags för mingel på Norra Latin. Inbjudande var Ambassadør Aud Kolberg (Norge) med anledning det officiella besöket av Kronprins Haakon och Kronprinsesse Mette-Marit. Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel var också med. Minglet med 600 människor var en upplevelse.
Norska kronprinsparet Mette-Marit och Haaakon under talet på Norra Lantin 3 maj 2022.
Minglet på Norra Latin på kvällen.
Temadag om Agritech på RISE och SLU i Uppsala
Dagen efter, 3 maj, ordnade vi bussar till Uppsala för besök hos RISE och SLU. Agtech 2030 var medarrangör och vi hade bland annat finansierat ett stort tält. Rubriken var ”Norske og svenske innovasjonsmiljø for fremtidens landbruk: Temadag hos RISE och SLU i Uppsala, med anledning av norska kronprinsparets Sverigebesök”. Vädret var strålande.
Snabbföredrag på scenen blandades med visningar av robotar, radiostyrda fordon och virtuella stängsel. Bland de organisationer som pitchade sina innovationssatsningar fanns Team Ekobot (robotprojekt nu i samarbete med norska företaget Saga Robotics), Norges Miljø- og biovitenskaplige universitet (NMBU), Gigacow, Høgskolen i Innlandet (HINN), Agtech 2030, Nasjonalt senter for presisjonslandbruk (NIBIO), Agrihub Sweden, Smart Agri, Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet (NTNU), Smart Agri, RISE samt Sustainimal. Vad gäller Gigacow presenterades det av Tomas Klingström. Vid sidan om föredragen arrangerades en utställning där varje utställare hade var sin ”station” inne i tältet, eller i verkstaden (RISE) eller utanför tältet.
Robotdemostrationer under temadagen om lantbruksteknik som Agtech Sweden
arrangerade på Ultuna campus tillsammans med RISE och Innovation Norge 3 maj 2022.
På eftermiddagen bar det av till forskningsstationen SLU Lövsta. Under ledning av Sigrid Agenäs, Claire Wegner, Hanna Eriksson och Tomas Klingström fick vi genomgång av pågående forskning och innovation, exempelvis projektet där man låter kalvarna gå kvar hos sina kor.
Här under denna dag knöts kontakt mellan Tomas Klingström och Astrid Lundmark. Tomas återblickade:
– Astrid och jag träffades första gången när Innovasjon Norge och Agtech hade ett besök på något sätt kopplat till norska kronprinsparets besök till Sverige. Jag var guide på Lövsta och pratade med Astrid. När vi träffades var hennes partners från det första projektet uppbundna i andra företagssamarbeten, däremot har SLU flera olika besättningar och därför kunde vi tillsammans med Katja Nilsson tillämpa modellerna i hennes projekt AI i grisningsstallet och grishyddan – förbättrad välfärd för sugga och smågrisar med automatisk övervakning i vårt grisstall.
Lövsta var ett intressant besök för alla delegater. Här guidade bland andra Tomas Klingström och
bland besökarna var Astrid Lundmark från Saab.
Ett frö såddes till ett intressant samarbete
Som en uppföljning av det norska kronprinsparets besök i Sverige i maj 2022 bjöd Kungliga Norska Ambassaden i Stockholm, i samarbete med Innovation Norge, till ett seminarium om den ’Datadrivna gården’ den 6 december. Samarbetspartners för detta seminarium var NCE Heidner Biocluster i Norge, RISE, Linköping Science Park samt Agtech 2030. Temat för seminariet var ”Den datadrevne gården: Norge og Sverige – sterkere sammen”. Här undertecknades också ett letter of intent mellan Agtech 2030 och NCE Heidner Biocluster.
Undertecknade av letter of intent på Norska Ambassaden i Stockholm 6 december 2022.
Inbjudna gäster på ambassaden samma dag.
Här i minglet fanns återigen Tomas Klingström (SLU) och Astrid Lundmark (Saab). De fortsatte nu sina idédialoger om spännande koncept. Även banden mellan Klingström och Agtech 2030 stärktes då Karolina Muhrman var här, som inte Tomas hade träffat tidigare. Hursomhelst föddes här en ny idé: Att applicera de tidigare utvecklade konceptet på ett nytt djurslag: Gris. Den idén lade grunden till det projekt som senare kom att kallas ”AI i grisningsstallet och grishyddan – förbättrad välfärd för sugga och smågrisar med automatisk övervakning”. Tomas återblickade detta i ett mail till Karolina Muhrman den 27 februari 2025:
”Det här försöket startade faktiskt på norska ambassaden när Agtech skrev avtal med NCE Heidner Biocluster och jag träffade dig för första gången.”
Under resans gång etablerades Kunskapsnav för jordbrukets digitalisering. Det är i sig en lång historia men stort arbete lades på mobilisering av upphandlingssvar från Agtech 2030:s sida under hösten 2024. Den 23 januari 2025 kom så det fantastiska beskedet att Linköpings universitet vunnit den upphandlingen. Det hör till saken att Agtech 2030 hade spelat stor roll för att universitetet fick detta nav. Det hör också till saken att Tomas Klingström spelade stor roll i detta då han promotade och stöttade processen hela tiden.
-Jag minns så väl när Tomas ringde en tidig morgon och sa att han tyckte att vi borde svara på upphandlingen om kunskapsnav för digitalisering. Vi båda såg stora möjligheter i detta och det betydde mycket för oss att han var så positiv. Så vi blev extra inspirerade att utarbeta ett upphandlingssvar, berättar Per Frankelius.
Som en del av samarbetet med Tomas på SLU inom ramen för nya kunskapsnavet kunde vi realisera projektet ”AI i grisningsstallet och grishyddan – förbättrad välfärd för sugga och smågrisar med automatisk övervakning”.
Vad är då kontentan av allt detta? En lärdom är att alla innovativa projekt har en bakgrund och att sådana bakgrunder inkluderar en rad faktorer. En faktor handlar om kontaktskapande mellan individer med kompletterande kompetens. Här spelade Agtech 2030, som sedermera bytte namn till Agtech Sweden, en roll. Men lika viktigt är engagerade individer som Tomas Klingström och Astrid Lundmark. De såg möjligheter och lyckades få till produktivt samarbete.