Agtech 2030 på AgriTech Nordic 2023

12 oktober 2023

Den 20 september hölls konferensen AgriTech Nordic 2030 i Steinkjer, Norge, norr om Trondheim. Konferensen utgör en viktig plattform för att främja innovation inom lantbruket och koppla samman aktörer, forskare, entreprenörer och investerare.

Per Frankelius, från Agtech 2030, var inbjuden som föredragshållare och gav åhörarna en exposé över lantbrukets historiska produktivitetsutveckling.

– Diskussionen handlade även om de globala utmaningar som sätter press på lantbruket samt missionsorienterad innovation där exempel från Agtech 2030 kunde lyftas, säger Per Frankelius.

Efter Pers föredrag följde presentationer från forsknings- och utvecklingsaktörer:

• Geno – Breeding for a more feed-efficient Norwegian cow with reduced methane emissions
• Nord University – O Sister, Where Art Thou? Positioning system for better health and welfare in dairy cows
• FK Fôrutvikling – Confidence through experimentation in the product development process
• Nibio – Emission from grazing; Approaching climate neutrality
• Nortura – Development of more sustainable beef

Andra talare höll företagspitchar gentemot finansiärer:

• Woolero – Organic fertilizers and 100% compostable replacements for plastic, from wool
• Biodrone – Use of drones in agriculture and forestry
• Orkel – Sustainable feed (minskad plaståtgång vid balning, Orkel är stora på balpressning)
• Bryte – Flow batteries for energy storage
• Fibergrow – Testing of wood fiber-based growth medium in plant production
• Soilmate – Agronomic precision (har en sensor som känner av vinkeln, dels på traktorn, dels redskapet på trepunkten, perfekt för justering av gödningsspridare, kostar 15 000 kr)
• Monil – Virtual fencing for grazing animals
• Avisomo – Frøy – vertical farming system

TechSafari

AgriTech Nordic är en flerdagars satsning som utöver föredrag inkluderar teknikvisningar utomhus. I år demonstrerade bland annat Biodrone en drönare för besprutning och gödningsspridning, och företaget Orkel visade sin nya inplastningsteknik för rundbalar.

– Orkels nya inplastningsteknik för rundbalar gör balarna stenhårda och mycket skarpare i kanten än svenska ”mash-mallowbalar”.  Jag såg även en mobil kraftfodervagn som fångar in metan medan korna äter, det var häftigt, säger Per Frankelius om teknikvisningarna.

Konferensen arrangerades av AgriTech Nordic, ett initiativ som tillsammans med olika samarbetspartners syftar till att främja innovation i gränslandet mellan teknologi och jordbruk, skogsbruk och akvakultur i Trøndelagsregionen. De strävar efter att etablera en plattform för regionala och internationella aktörer, inklusive entreprenörer och investerare. Finansiärer av evenemanget är bland andra Innovasjon Norge, InnoCamp, T:lab (en inkubator som specialiserat sig på finansiering), SpareBank och Nord universitet.

Besök på Mære Landbruksskole

Dagen före konferensen genomfördes ett studiebesök vid Mære Landbruksskole nära Steinkjer. Rektorn Rolf Kristian Wensbakk guidade deltagarna genom spännande innovationer i skolans växthus och kostall.

I växthuset introducerades fyra imponerande innovationer, inklusive LED-lampor som kan fällas ner bland tomatplantorna vilket gör att plantorna får mycket ljus samtidigt som man undviker för starkt ljus och för stark värme ovanifrån.

– De har också en kondensatoranläggning som tar tillvara den varma vattenångan i växthuset och för den vidare till berglagringsfickor som likt en termos håller energin lagrad tills dess anläggningen behöver värmeenergi, som fallet är under vinterhalvåret. Vidare odlar de tomater i odlingsmediet ”Perlit” som är ett vitt stenmaterial från Nederländerna. Inte nog med det, så testar de också ett nytt odlingsmedium kallat Fibergrow som är baserat på skogsråvara, berättar Per Frankelius.

Vid kostallet pågick projekt för att minska metanutsläpp från kor, där samarbetet med akademiska institutioner som NIBIO och Universitetet Nord i Steinkjer visade skolans roll som en testarena för lantbruksinnovation.

– Bland annat analyserar de utandningen av metan från kor och funderar på hur man kan avla fram kor som släpper ut mindre metan. Intressant med Mære Landbruksskole är att de samarbetar med forsknings- och utvecklingsmiljöer inom lantbruket och dessa använder skolans avdelningar som testarenor. De har även entreprenörer och företag som testar nya produkter på Mære, säger Per Frankelius.