14 april 2025
I takt med att hållbarhetskraven ökar och tekniken gör allt djupare avtryck i lantbruket, aktualiseras frågan om vilka aktörer som påverkar, eller borde påverka, innovativa processer relaterade till lantbruksteknik. I sitt examensarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) lyfter agronomstudenterna Alva Hökbåghe och Sara Schmidt fram något som allt för ofta förbises i teknikutvecklingen: lantbrukarnas egen medverkan. Lantbrukarna står med fötterna i myllan och har därför mest koll på vilka problem som borde lösas och hur dessa bör lösas från användarens perspektiv.
Omslag
Lantbrukarmedverkan: Nyckeln till teknisk innovation.
”Lantbrukarmedverkan: Nyckeln till teknisk innovation” är inte bara titeln på deras studie, utan också en tydlig markering. För att utveckla agtech-lösningar som verkligen fungerar, krävs mer än kod, kapital och kreativa idéer – det krävs samarbete och då med rätt personer. Studien visar att när lantbrukare aktivt inkluderas i innovationsprocessen, från idé till färdig produkt, ökar både träffsäkerheten och genomslaget.
Fyra företag – ett gemensamt mönster
Alva Hökbåghe och Sara Schmidt har intervjuat fyra svenska agtech-företag: Ekobot, Tegbot, Traktorarvid och DAT. Trots olikheter i storlek, teknikfokus och marknadsstrategier framträder ett tydligt mönster: De mest framgångsrika företagen är de som inte ser lantbrukare som en målgrupp – utan som medskapare. Det handlar inte om att ’testa lite i slutet’, utan att bygga lösningen tillsammans.
I företagen som lyckas bäst har lantbrukare varit involverade i allt från prototypframtagning till realistiska fälttester. Deras praktiska erfarenheter formar inte bara produktens utseende, utan även dess funktion och användarvänlighet.
Praktiken möter teorin
Alva Sara SLU-studenter IMG_9403 copy
SLU-studenterna Sara Schmidt och Alva Hökbåghe här i samband med Elmia Innovationsarena hösten 2025. Arenan skapades i samarbete mellan Agtech Sweden och Elmia. Foto: Agtech Sweden.
Studien kombinerar teori med verklighet. På makronivå används innovationssystemteorin för att analysera samspelet mellan aktörer som forskare, företag och brukare. På mikronivå, där bland annat Edward Freemans och David Reeds intressentmodell från 1983 används som teoretisk grund, synliggörs lantbrukarens roll i det dagliga innovationsarbetet.
Genom modeller som KTH Innovation Readiness Level och Scaling Readiness Framework har Alva Hökbåghe och Sara Schmidt bedömt hur mogna företagens innovationer är – och hur väl de matchar marknadens krav.
Resultaten pekar på en avgörande faktor: användarmedverkan. Företag som lyssnar tidigt och ofta undviker inte bara tekniska felsatsningar, utan stärker också relationen till sin kundbas. Det är skillnad på att skapa för lantbrukare och att skapa med lantbrukare. De bästa idéerna föds ofta när man står mitt i vardagen på en gård.
Innovation med rötterna i verkligheten
Men vägen dit är inte utan hinder. Särskilt mindre agtech-bolag tampas med resursbrist, och det kan vara svårt att balansera tekniska visioner med brukarnas behov. Trots det pekar Alva Hökbåghe och Sara Schmidt på möjligheter snarare än problem.
Studien visar att lantbrukarnas deltagande inte bara förbättrar slutprodukten – det stärker även företagets innovationsförmåga. Genom långsiktiga samarbeten skapas en förståelse för vardagens utmaningar, något som inga algoritmer kan ersätta.
Ett steg mot hållbart lantbruk
Bakgrunden till arbetet är tydlig: världen står inför stora utmaningar vad gäller klimat, matproduktion och resursanvändning. Lantbruket måste ställa om – och tekniken är ett viktigt verktyg. Men för att tekniken verkligen ska göra nytta, måste den bottna i verkligheten. Om vi menar allvar med att bygga ett hållbart och effektivt jordbruk, måste vi börja där allt växer – med bondens erfarenhet och kunskap.
FAKTA
Examensarbetet “Lantbrukarmedverkan: Nyckeln till teknisk innovation – Agtech-företags involvering av lantbrukare i innovationsprocessen” är skrivet av Alva Hökbåghe och Sara Schmidt, studenter vid Agronomprogrammet – ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och försvarades 2025.
Handledare för uppsatsen var Per-Anders Langedahl (SLU), med Per Frankelius och Karolina Muhrman från Linköpings universitet som biträdande handledare.
Länk till uppsatsen: https://stud.epsilon.slu.se/20894/
KONTAKT
