8 april 2025
Den 27 mars, under riksdagens forskningsdag som samlade forskare från hela landet till samtal med politiker om vetenskapens roll i politiskt beslutsfattande, deltog Per Frankelius, docent i företagsekonomi vid Linköpings universitet och innovationsledare vid Agtech Sweden. Han var en av två inbjudna experter till Miljö- och jordbruksutskottets seminarium om jordbrukets framtid.
Seminariet bar titeln ”Jordbrukets framtida utveckling – ökad hållbarhet och konkurrenskraft genom teknikutveckling”. Förutom Per Frankelius medverkade även Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). De höll varsin föreläsning följt av en frågestund med utskottets ledamöter.
– Det var en ära för mig personligen och för Linköpings universitet att bli inbjuden till riksdagen i detta sammanhang, säger Per Frankelius. Det visar att forskningen verkligen har en roll att spela i utformningen av framtidens politik.
Per Frankelius lyfte i sitt föredrag vikten av att förstå jordbruket ur ett systemperspektiv. Han varnade för förenklade slutsatser som bygger på enstaka forskningsresultat och betonade vikten av att politiska beslut grundar sig på både vetenskap och helhetssyn.
– Om vi till exempel bara tittar på att kor rapar metan och därför klassar dem som miljöbovar, missar vi hela bilden: vallar som binder kol, biologisk mångfald på naturbetesmarker, biogas från gödsel – allt detta är också en del av korna i systemet, sade han.
Komodellen riksdagen
Grafik: Per Frankelius
Systembrister även utanför jordbruket
Han breddade perspektivet genom att lyfta andra områden där liknande systemtänk ofta saknas – exempelvis när det gäller metanutsläpp från avloppsreningsverk. Enligt Naturvårdsverkets data uppgick dessa utsläpp till cirka 0,38 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2023. Men ny forskning från Linköpings universitet visar att den siffran sannolikt är kraftigt underskattad – upp till 90 procent av utsläppen förbises av dagens mätmetoder.
Med hjälp av en banbrytande metod som inkluderade metansensorer och drönarteknik, har forskarna Magnus Gålfalk, Sören Nilsson Påledal och David Bastviken lyckats kartlägga utsläpp på plats, utan behov av markbaserade sensorer. Vid ett fallstudieobjekt – ett slamupplag vid ett svenskt reningsverk – upptäcktes metanflöden på 178 kilo per dygn, vilket motsvarar betydligt högre nivåer än tidigare känt.
Den nya tekniken gör det möjligt att spåra både utsläppskällor och totalvolymer med hög precision, vilket kan få stor betydelse för framtida miljöpolitik och klimatrapportering. Forskningen illustrerar de systemutmaningar som flera deltagare under forskningsdagen valde att lyfta fram.
Kontakt
