14 mars 2025
Biokol är en produkt som inte alla känner till. Entreprenören Rikard Olsson berättar om klimatfördelarna.
− Ett träd binder koldioxid så länge det lever. Om vi eldar det okontrollerat släpper vi lös koldioxiden. Men i en pyrolys, med höga temperaturer utan syre, så binder vi kvar koldioxiden i tusen år om vi så vill. Restprodukten blir en biokol som påminner om fossil kol.
Det säger Rikard Olsson som grundat företaget Biokol.se. På Agtech Swedens seminarium om klimatinvesteringar på Vreta Kluster i Linköping berättade han om tillverkningen och biokolets många fördelar.
− Vi intresserade oss för biokol som tillskott till jordarna som tillhörde gården Hjelmsäter på slätten utanför Kinnekulle. Där testar vi nu olika metoder för att för att berika och luckra upp lerjordarna.
AgtechEnergi–Biokol1
Rikard Olsson som grundat företaget Biokol.se. Foto: Ulrik Svedin
En maskin för pyrolysering köptes in från Tyskland och de började att tillverka biokolen.
− En biokolspanna behöver en jämn tillförsel av bränsle och ska gå under långa perioder, kanske 360 dagar om året. Värmen från pannan kan vi utnyttja till att exempelvis torka flis eller spannmål med. Det har blivit en del som vi kan räkna som en intäkt.
Vid pyrolysen, i 500−1 000 graders hetta utan syretillförsel, släpper gaserna från träet och brinner upp. Men koldioxiden blir kvar i biokolen som är restprodukten. Den är torr, med små håligheter, som en tvättsvamp. Porerna ger kolen en möjlighet att binda vatten och näring. Men den har också plats för svamp, bakterier och andra mikroorganismer.
− Det gör att den lämpar sig väldigt bra som näring till jorden. Och koldioxiden från trädet stannar i marken, säger Rikard Olsson.
created by dji camera
Foto: Biokol.se
Vilket material har ni använt?
− Vi har främst använt träflis från gran. Men i framtiden tror jag att det är andra material som kommer att användas. Till exempel spillvirke från byggarbetsplatser. Pyrolysering kanske lämpar rötslam också eftersom de höga temperaturerna kan ta bort flera farliga ämnen. De brinner upp, helt enkelt.
Sedan 2018 när de startade sin första biokolspanna, så har de gått över till att tillverka pannorna själva. Pannorna har en effekt på 160 respektive 400 kilowatt. Lantbruk, kommuner och handelsträdgårdar är exempel på målgrupper.
− Pannan kan ge klimatpositiv värme året runt. Kolet lämpar sig väldigt bra för att näringsberika grus när man planterar träd i städer. När man köper vanlig trädgårdsjord så bör man veta att det mesta är torv som avger växthusgaser.
Nu fortsätter de att leta efter olika användningsområden för både värme och biokol. Till exempel pågår det försök med att använda biokol till legering vid gjutning av järn. En förhoppning är att det ska kunna bidra till framtidens fossilfria stålindustri.
Skribent & fotograf: Ulrik Svedin
