Bonadagen

3 juli 2024

Ämnen som togs upp var grödans upptag och utnyttjande av olika former av kväve och dess inverkan på växternas tillväxt, hur man kan minska förluster av växtnäring och växtskyddsmedel i miljön och samtidigt effektivisera gårdens lönsamhet samt hållbart nyttjande av vatten. Andra teman var markens produktionsförmåga och ökad kolinlagring samt hur man kan följa upp sina odlingsstrategier.

Vad gör Bona Gård?

Adam Giertta inledde under rubriken ”Vad vi gör på Bona Gård och varför?” Han berättade om pågående utvecklingsprojekt. De testar sådd av vete och lucern i varannan rad, med en ny robot. Djuren spelar stor roll och de har tillstånd att slakta på gården, som gör att man slipper stressen i samband med djurtransporter. De studerar DNA i jorden i jämför med DNA i insekter för att se mönster. Kompost är en stor sak på gården och de injiserar 100 liter per hektar via såmaskinen. Men Adam berättade också om betydelsen av gamla kunskaper, såsom att anlägga backdiken.

• Joel Williams föddes i Australien och driver idag Integrated Soils i Kanada. Han talade om vad som händer ute i världen och vad som är nästa steg. Granulering av ureagödning var exempel på intressant område liksom granulering av utsäde med mineraler, mikrober och kol.
• Sara Singla, lantbrukare från södra Frankrike, berättade om franska framgångar med mellangrödor översatt till svenska förhållanden. Hon pekade på problem med extremväder såsom vind och skyfall som gör att jorden bokstavligt far iväg och försvinner.
• Stefan Malmström från Landshypotek Bank reflekterade kring ekonomin i mellangrödor om att värdera den långsiktiga tanken och avkastningen med brukandet av jorden.
• Jessica Johansson från Svensk Kolinlagring beskrev en online-utbildning om regenerativt jordbruk. George Sly, grundare av Horizon Agriculture, gav senaste nytt på såmaskinsfronten. Variationer av radavstånd liksom sensorer på skivristar mm var exempel på diskussioner.
• Josef Appell, Gårdstånga gård, diskuterade hur man gör bördig skånsk jord ännu bättre. Han kör eko och conservation i kombination och anser att det är genomförbart. Men ha sa också att det var en hel del problem och att det tärt på privatlivet. Josef berättade också om rotskäraren, en prototyp från Kverneland som skär av rötterna utan att flytta jorden.
• Anders Wästfelt, Stockholms Universitet, diskuterade satellitanalyser och CarbonAct för att verifiera kolinlagring.

Lixeran

Under den andra dagen skedde fältvandringar och maskinstudier. På Syngentas station visades Lixeran som lanserades 2023, detta innebär bakterier som gör att stråsäd kan fånga kväve från luften. 225 gram blandas ut med 100-300 liter vatten och räcker till 5 hektar, något som leder till kvävetillskott motsvarande 30 kg per hektar, detta sprutas sedan på grödan då den har öppna klyvöppningar.

Stationen kring Horizon fick vi se hur såmaskinen har en taggad rist snett placerat framför såbillen som borstar undan halm. Varav Såbillen är snett placerad i två dimensioner, något som gör att den självsökande och inte behöver samma billtryck som raka billar. Vidare skapas sneda skåror för fröna, som anses tillslutas lättare än raka skåror. Snedvinkeln kan ställas på 7 eller 10 grader.

Station nummer två var naturbetesdjuren, gårdslaboratorium med fokus på kompost och kolinlagring.

Några highligts som avslutning:

• Granulering av gödning – med kolhydrater mm – experimenteras det med. Sambandet mellan kol och kväve var en röd tråd och molekyler av kol och kväve sades var en nyckel till framgång.
• Bakterier diskuterades – Syngenta har köpt ett bolag som tagit fram en bakterie, härledd ur rötterna på en viss tomatsort, som bildar symbios med t.ex. havre så att havre börjar fixera in kväve från luften.
• Kompostkoncept var också ett hett ämne och jakten på blandningar med rätt mikrober fortgår.
• Kring såmaskiner diskuterades, utifrån Horizon, det ökade intresset för flytande gödselmedel såsom melass, humussubstanser och aminosyror. Det kräver pumpar som klarar varierande viskositet (t.ex. RotoFlex). Vinklar på såbillar var ett nördigt stickspår i diskussionerna.
• Nya maskinkoncept såsom tröskor utrustade med direktsåmaskiner var också på tal. För övrigt diskuterades (som vanligt) markpackningens följder. Den franske experten Sara Singla talad om 5% minskad skörd.