Möjligheter och utmaningar med eldrivna traktorer

4 december

Diesel dominerar fortfarande

Per Frankelius, Agtech 2030, inledde dagen med att presentera olika aspekter av traktordrift och bränslealternativ. Han nämner historiska händelser, som ångdriftens revolution och introduktionen av dieselmotorn på 1920-talet.

– Det har varit många försök med eldrivna traktorer som inte har fungerat. En viktig del är att en eltraktor fortfarande måste se ut som en vanlig traktor för att bli accepterad på marknaden, säger Per.

Per slår fast att även om det finns en ökande trend mot elektrifiering så dominerar diesel fortfarande. Det är svårt att utmana dieselmotorn på grund av skillnader i energitäthet och han nämner behovet av att hitta nya affärsmodeller för elfordon.

Fler demogårdar behövs

Christer Johansson, teknik- och energirådgivare på Bultaco, pekade på att jordbruksbranschen har ganska lite livserfarenhet av el och efterlyste demogårdar.

– Jag skulle vilja ha demogårdar där man verkligen kan testa fossilfri teknik och sen dela de erfarenheterna vidare till andra. Det finns alltid pionjärer som satsar och det är jättebra men jag tror den bästa rådgivningen är från lantbrukare till lantbrukare, säger Christer.

Christer nämner viktiga faktorer som påverkar investeringsbeslut, såsom livslängd, kapacitet och räckvidd på traktorn. Han betonar också att det är viktigt för kunder att ställa krav och fråga om garantier när de köper elmaskiner. När det gäller kostnader för eldrivna traktorer jämfört med konventionella traktorer anses produktionsvolymer vara svaret.

– Jag tror att priset på eltraktorer minskar i takt med att volymerna ökar och marknaden utvecklas. Personligen tror jag att skiftet kommer att gå snabbare i städer och tätorter där det finns upphandlingskrav på fossilfria maskiner som skyndar på. Där kan de användas till transporter och lättare arbeten som inte kräver stora effektuttag, säger Christer.

Hur lantbrukare kan söka Klimatklivet

Cecilia Wyser, Pussel klimatkonsult, fanns också på plats för att berätta om hur lantbrukare kan söka finansiering via bland annat Klimatklivet, där fokus ligger på att minska växthusgasutsläppen för att uppnå nationella klimatmål.

Hon betonade vikten av att förstå hur klimatklivsprojekt ser ut och hur ansökningar bör struktureras, och beskrev åtgärder som stöds av Klimatklivet med fokus på finansiering för elfordon. Men även sådant som inte ingår i Klimatklivet, som solceller, och faktorer som kan få en ansökan avslagen.

– Om du startar ett klimatklivsprojekt på egen risk då har du visat att du inte behöver pengarna. Man kan alltså inte söka finansiering för påbörjade projekt vilket är en jätteskillnad mot landsbygdsprogrammet, säger Cecilia.

Av samma skäl går det inte heller att söka pengar för projekt som är lönsamma på kort sikt. Cecilia poängterade att det krävs noggranna klimatberäkningar för att visa projektets effektivitet och att det ger säkra miljöeffekter.

– Man ska fråga sig om det är teknik som fungerar och som verkligen kommer ge rätt effekt. Det är ett klimatomställningsstöd och inget innovationsstöd. Innovativa projekt är av naturen osäkra och stöds inte av Klimatklivet, berättar Cecilia.

Vidare pratar hon om kalkyler och hur man jämför kostnader för olika alternativ i ansökningar. Cecilia tar också upp några fallgropar och utmaningar, inklusive förändringar i regelverket och hur genomförandet av projekt kan påverkas av prisökningar, miljötillstånd och leveranstider.

– Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om förändringar i regelverket. Jag fick precis veta av Naturvårdsverket att det kommer gå att söka för batterilager, säger Cecilia.

Se seminariet i efterhand

Seminariet arrangerades av Agtech 2030, Vreta Kluster, LRF och Linköpings universitet. Det spelades in och går att se i efterhand.